”På nytt jobb”-artiklar
Under de senaste veckorna har jag försett tidningen Dagens Samhälle med artiklar där jag har intervjuat nyanställda chefer och andra nya nyckelmedarbetare inom de offentliga Sverige. Ett exempel är Ann Ekvall som är chef för Malmö stads sprillans nya kontaktcenter. Det ersätter den tidigare telefonväxeln och är ett steg i kommunens digitaliseringsprocess.
Trygg, rolig och lite farlig
En egen utomhusyta som barnen kan förändra och sätta sina avtryck på är viktigt. Gården ska också erbjuda variation, utmaningar och en och annan farlighet, råder experterna. Samhällsutvecklingen tenderar dock att gå åt motsatt håll.
Paus som ger mer än bara avkoppling
Trots att vilan upptar en stor del av dagen i förskolans vardag, finns det få som forskat om fenomenet. Men nu är Sofia Grunditz aktuell med en ny avhandling på temat. Läs mer i min intervju med henne i senaste tidningen Förskolan.
Malmö redo för undervisning
Snart står det tydligt i läroplanen att Sveriges förskolor ska bedriva undervisning. Det är den förändring som varit mest omdiskuterad i och med att en omarbetad läroplan för förskolan börjar gälla från i sommar. I Malmö har förskolechef Lars Norlin redan börjat jobba för att få till ett nytt förhållningssätt bland sina medarbetare.
Slabbig labb ger förståelse för densitet
NO-lärare Malin Björn ser laborationer som sitt viktigaste verktyg för att väcka intresse och förståelse för naturvetenskap hos sina elever. Därför börjar hon att laborera redan i mellanstadiet, ofta med vardagsnära ingredienser som ketchup, schampo och läsk.
Varnar för konflikter om pengar på lärosäten
Det har kommit en ny utredning om hur landets universitet och högskolor ska styras och tilldelas resurser. Framsteg för att säkra den akademiska friheten tycker vissa, medan andra är oroliga för att förslagen ska leda till interna konflikter om pengafördelning.
Tufft att leva upp till rådande ideal
Dagens förskola har en tung roll att bära – den förväntas forma en generation som ska rädda världen. Det är i alla fall vad aktuella myndighetsriktlinjer och forskning som rör förskolan förmedlar, har Therese Lindgren upptäckt under sitt avhandlingsarbete.
120 arbetsuppgifter tas över av robotar
Schemaläggning av vårdpersonal, återansökan av ekonomiskt bistånd, förnyelse av bibliotekslån och administration av GDPR-incidenter. Det är uppgifter som inom en snar framtid ska robotiseras inom Lunds kommun.
Med egen mentor i vardagen
Det är stor brist på chefer inom äldreomsorgen. I Ljungby har man därför skapat en helt ny tjänst, en mentor som ska fungera som vardagligt stöd för de 24 sektionscheferna. Målet är att försöka få till en mer hållbar arbetssituation och på så vis både behålla de chefer man har samt locka till sig nya.
Ny på jobbet, ny i landet
Det rapporteras ofta om hur svårt det är för nyanlända att hitta jobb i Sverige. Det kan det vara. Men det finns också många som har mer hoppingivande erfarenheter. Några av dem har jag intervjuat i senaste numret av tidningen Arbetet. Läs också intervjun med Ali Alabdallah som blev trött på att nyanländas perspektiv saknas i den svenska söka-jobb-litteraturen och skrev en egen bok om temat.
”Fortsätt inte traggla utan backa”
Orsakerna till dyskalkyli är mer komplexa än vad man tidigare har trott, slår skolpsykolog Linda Olsson fast i sin avhandling. Den visar också att det inte finns någon universallösning, lärare behöver ta reda på vilka förmågor som brister hos varje enskild elev.
Lotta stöttar Malmös förskolor
Vad gör egentligen en ”förste förskollärare”? Det har jag och fotograf Lars Dareberg tagit reda på när vi för senaste numret av Pedagogiska magasinet har hängt med Lotta Hofmann på jobbet. Hon är en av de 120 förste förskollärare som nu finns i Malmö. Kommunen är unik i Sverige med en så stor satsning på denna nya yrkesroll.
Nytänk löser brist på läkare och sjuksköterskor
Många vårdarbetsgivare har svårt att få ihop verksamheten på grund av personalbrist. Men det finns också gott om innovativa idéer. Mina två senaste artiklar för tidningen Dagens Samhälle har lyft två sådana. En vårdcentral i Piteå har lyckats slippa dyra hyrläkare genom att nischa sig mot ST- och AT-läkare, medan omsorgsföretaget Attendo snart har löst sin sjuksköterskebrist genom att rekrytera från Filippinerna.
Digitalt ger inte samma träning
Digital teknik blir ett obligatoriskt inslag när Sveriges alla förskolor får en uppdaterad läroplan till sommaren. Men barn använder inte alltid appar och plattor på det sätt som förskolepersonalen förväntar sig, visar Malin Nilsens avhandling. Jag har intervjuat henne.
Toppen – om det inte vore för gården
Fler än tusen förskolor och skolor behöver byggas runt om i landet inom den närmaste framtiden. För de chefer som berörs innebär det mycket jobb, men även en chans att göra avtryck. Om detta handlar tidningen Chef och ledarskaps senaste tema. Jag har varit på nybyggda Hyllievångsskolan i Malmö som är ett flaggskepp för modern pedagogik och mött rektorn Tanja Vivlund.
Lär sig att få syn på sina egna fördomar
För Publiks serie ”Så gjorde vi” har jag skrivit om medarbetarna på Högskolan i Halmstad som regelbundet erbjuds utbildning i normkritik. Ett bra verktyg för att få syn på egna omedvetna föreställningar, tycker ST-medlemmen Sofia Heikkilä Svensson, som nyligen gått kursen.
Ökad hotbild får fler anställda att ringa jourtelefonen
Allt fler medarbetare vänder sig till Försäkringskassans jourtelefon för att de upplever hot, våld eller obehag i samband med sin yrkesutövning. Det är en spegling av medarbetarnas verklighet. Antalet incidenter som rör de anställdas personsäkerhet har ökat kraftigt sedan 2012.
”Nu gör vi det vi är bäst på”
Ängelholm kallar sig Sveriges första agila kommun. Arbetssättet innebär bland annat att man har slopat alla för detta förvaltningar och nu jobbar mer över olika gränser. Målet är att snabbare kunna möta medborgarnas förändrade behov.
Agilt arbete ställer krav
Ett agilt arbetssätt kräver tydliga rutiner, ökad transparens och mer närvarande chefskap. Samtidigt måste chefen ge medarbetare större frihet, säger forskaren Tomas Gustavsson.
Elev som undervisar gör begreppen enklare
Ganska ofta intervjuar jag forskare och skriver om nya vetenskapliga insikter. Det lär mig massor, inom diverse specialområden. Nu senast har jag intervjuat Felix Schultze om hur lärare kan utveckla och förbättra sin undervisning genom att ta hjälp av äldre elever som har upplevelsen av att sitta där i skolbänken färskt i minnet.
I samklang med naturen
I år fyller folkhögskolor som fenomen 150 år i Sverige. Då handlade det om att folkbilda dåtidens lantbruksungdom och lära dem moderna jordbruksmetoder. Jag har besökt Sveriges yngsta folkhögskola, Holma, som tar upp denna tråd, men med fokus på nutidens stora utmaning: omställning till en mer hållbar värld.
Stärk berättandet med ordträning
Lingvisten Josefin Lindgren har skrivit en avhandling om hur flerspråkighet påverkar barns förmåga till verbalt berättande. Jag har intervjuat henne.
Bedömningssamtal ändrade inte lärarnas undervisning
Jag skriver en hel del om aktuell forskning för olika yrkestidningar. Den här handlar om Per Blomqvists avhandling om vad som sker när gymnasielärare samtalar i grupp om elevers texter, något som många tycker är viktigt att få till. Men forskningen visar att även om gruppsamtalen ger lärarna nya insikter förändrar och anpassar de inte sin undervisning utifrån vad de fått syn på.
Hittar styrkorna i personalen
Kristina Magnusson är stadsbyggnadsdirektör i Helsingborg och blev nyligen nominerad till Årets offentliga ledare. Ett av hennes trix är att varje vecka ta sig tid till en morgonrunda genom förvaltningshuset där hon småpratar med så gott som varenda en av de 220 medarbetarna. Jag har mött henne för tidningen Chefen i fokus.
Teknisk utveckling kräver nya kompetenser
Det kommer att behövas många nya kompetenser inom vården de kommande åren. Särskilt på grund av den snabba tekniska utvecklingen. På Sahlgrenska i Göteborg jobbar till exempel en av landets första robot-sjuksköterskor. Jag har intervjuat henne i senaste numret av Dagens Samhälle.
Lär sig ta plats i samhället
Om att lära för livet, inte för skolan. I Trelleborg arbetar speciallärare Maria Glawe med så kallade ”real cases”. Hon bygger sin undervisning på olika samarbetsprojekt med aktörer i lokalsamhället. Då behövs inga särskilda insatser eftersom det leder till lärmiljöer som inkluderar alla, menar hon.
Glädje i Växjö och tårar i Stockholm
De senaste åren har flera myndigheter omlokaliserats till andra orter än huvudstaden och fler är på gång. Oftast ackompanjeras flyttlassen av kritik och upprörda röster. Men hur är det på plats där ett nytt kontor byggs upp? För tidningen Publikt åkte jag till Växjö och träffade medarbetare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Den fattiga – alltid prisgiven åt andra
Det är i år bara hundra år sedan så kallad rotegång, auktioner av fattiga, förbjöds. Med anledning av det har jag för tidningen Arbetet skrivit ett reportaget om fattigdom då och nu, från hjonen i dåvarande fattighuset i Sösdala till nutida vräkning från hyreslägenhet i Gottsunda.
Botkyrka tar hjälp av brukare vid rekrytering
Botkyrka kommun låter brukare, de som får stöd av socialtjänsten, vara med och tycka till i rekrytering av nya socialsekreterare. Tanken är att låta medborgarnas perspektiv få komma fram i praktiken. När Milica Bozic anställdes som socialsekretare användes denna modell, hör henne berätta i senaste numret av Dagens Samhälle.
Facket vann strid om villkor
Ibland skriver jag korta nyhetsartiklar. Som den här, i senaste tidningen Publikt.
Sommar utan lov
Det har varit sommarlov men skolor runt om i landet har haft öppet ändå. Följ med till kommunens sommarskola på Sankt Petri gymnasium i Malmö.
Ger plats åt allas berättelser
Om 10 år, Min favoritplats och Möte med det nya landet. Det är några av de teman som nyanlända elever i Lund får välja mellan när de skapar berättelser om sina liv.
Träffar fick fart på ämnesspråket
I Simrishamn utbildar fyra lärare samtliga kollegor i kommunens grundskolor i så kallat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Jag var på plats för språklärartidningen Alfa för att ta reda på hur det går till.
Här ringer klockan om någon kränker en kollega
En effektiv åtgärd långt för alla metoo-upprop. På fastighetsbolagets Mkb:s kontor i Nydala/Gullvik har medarbetarna upp en ”stoppklocka” i mötesrummet. Den kan vem som helst ringa i när diskussioner och skämt riskerar att kränka någon.
Imamen som förenar öst och väst
Sherin Khankan har grundat Skandinaviens första feministiska moské. Hon vill bryta patriarkala strukturer, utmana bilden av islam och komma åt islamofobin. Jag mötte henne i Köpenhamn för ett porträtt.
En aldrig sinande kamp mot rasismen
Showan Shattak fick skallen dunkad mot en trottoarkant av nynazister och höll på att dö. Han kommer att ha men för livet, men det kan inte stoppa hans engagemang. Han menar att det går att jobba aktivt för allas lika värde på alla arenor, från arbetsplatser till fotbollsklubbar. Möt honom i mitt miniporträtt för tidningen Fastighetsfolket.
Kathrin klarar krisen
Lärarbristen är stor på många håll runt om i landet och skollagen kräver legitimerad personal. Ingen lätt nöt att knäcka för rektorerna. Men i Malmö har man hittat sin egen modell för att garantera kvaliteten i undervisningen.
Hjälpen är nära för klasser i kris
När utmaningarna i en klass blir för stora kan lärmiljöteamet kallas in. De kommer med ögon utifrån och fokuserar på klassen under en månads tid. Alla rektorer på Eslövs tio lågstadieskolor har möjlighet att beställa stödet.
Inget lärande utan omsorg
Med mer fokus på lärande har omsorgen inom svensk förskola ibland hamnat i skymundan. Nu lyfts den i förslaget till ny läroplan och många forskare enas om att omsorg är en av grunderna i verksamheten. Utan den, inget annat. Professionell omsorg kan också ständigt utvecklas, det är ett särskilt förhållningssätt.
Hon botar matteångest
Matematiklärare Camilla Backe på Folkhögskola i Halmstad möter många som har svårt och kanske till och med känner avsky för hennes ämne. Därför börjar hon varje ny kurs med att låta alla skriva ett brev och berätta om sin personliga relation till matematik. Det har lett till större förståelse för vad varje person bär med sig och dessutom blir det lättare att börja på ny kula.
Facklig besvikelse efter vittnesmål om sexuella trakasserier
Skakande vittnesmål kom fram i Kriminalvårdens upprop #virivermurarna. Initiativtagarna har nu hopp om förändring. Men fackets erfarenhet är att trakasserier sopas under mattan. Om detta skriver jag mer om i tidningen Publikt.
Det gäller att vara lyhörd
I grupper där det finns barn som har upplevt trauman behöver man jobba särskilt aktivt med att bygga nära relationer, tycker förskollärarna på Klöverns förskola i Trelleborg. Jag har mött dem för tidningen Förskolan.
”Ingen vinner på att allt tillrättaläggs”
Med Twitter som ett sätt att nå makten. Malmörektorn Maria Jarlsdotters debatt- och Twitterinlägg har fått utbildningsministern att ringa upp, Skolverkets generaldirektör att följa hennes konto och regeringskansliet att bjuda in till möte. Hon har inga förhoppningar om att göra alla nöjda, men vill använda sin chefsposition till att stå för vad hon tycker.
Styr mot tydliga mål
Särskolan hamnar ofta i att snarare fokusera på omsorg än lärande, visar forskning och utvärderingar. Men också elever med någon form av funktionsvariation har rätt till god utbildning. I Hässleholm drivs ett utvecklingsarbete som stramar upp undervisningens mål.
Tillbaka på jobbet efter felaktiga uppsägningar
Tre gånger har lokalvårdaren Ratri Wansuk blivit uppsagd på felaktiga grunder. Men hon har haft koll på sina rättigheter och varje gång lyckats bli återanställd tack vare facket. Nu har hon fått en tillsvidareanställning.
Mest lästa
Ett av mina eviga mål är att skriva för att fånga läsaren. Nu har en artikel som jag skrev 2016 åter fått liv på nätet. Tidningen Fritidspedagogik skriver så här på sin facebook-sida: Det är dags för en ny barnsyn. Det tyckte barnläkaren Lars H Gustafsson i den här intervjun från 2016 som nu seglat om som vår mest lästa. Och visst tål den att läsas igen?! Den tar bland annat om hur man kan göra när barnsynen skiljer sig kollegor emellan.
Samarbete med Dagens Samhälle
Jag fortsätter mitt samarbete med tidningen Dagens Samhälle. Varje vecka publiceras en ny artikel under vinjetten ”Karriär”. I de senaste numren har jag till exempel skrivit om rektorskonsulter som rycker in när skolorna inte lyckas rekrytera ledare, en ny lag som ska stoppa chefskarusellen i kommunernas tjänstemannatopp samt om ett mentorprogram i Västsverige som för samman chefer i kommun, stat och landsting. Det redaktionella materialet finns inte på nätet, men du kan beställa pappersversionen av tidningen på www.dagenssamhalle.se
Hela skolan går i samma bokcirkel
På det praktiska gymnasiet Jacobsskolan i Hässleholm har alla, såväl elever som all personal, varit med i en gigantisk bokcirkel. Jag har träffat entusiasterna bakom detta läsfrämjande projekt i ett reportage för tidningen Gymnasiet.
Matte som i Singapore
En ny metod för att lära ut matematik håller så sakteliga på att få fäste i Sverige. I senaste Tidningen Origo skriver jag om Singapore-modellen. Kort sammanfattat går den ut på att metodiskt och stegvis även göra det svårt abstrakta till något handfast och konkret för eleven.
Konkurrent med rätt att granska
För fristående förskolor har kommunen tillsynsansvar. Chef & Ledarskap var med när Sandtrollet i Landskrona hamnade under utbildningsförvaltningens lupp, reportaget ingår i tidningens tema om inspektion.
”Lärare är fast i stereotypa könsmönster”
Göran Widdings forskning om genus betydelse i relationen mellan hem och skola, visar att både föräldrar och lärare är fast i stereotypa könsmönster. Nu medverkar han i en ny forskningsantologi om specialpedagogik och genus.
Han får eleverna att ta nästa steg
Tidningen Uttryck har denna gång tema ”våga pröva”. På Klågerupskolan jobbar slöjdlärare Bengt Christensson med att hela tiden utmana sina elever. Om något skulle bli fel, är det inte hela världen.
Kritisk blick på nyheterna
Vad kommer egentligen upp i flödet på sociala medier – och hur värderar eleverna det? Gymnasieklasser över hela landet deltog nyligen i ett massexperiment om källkritik på nätet.
”Ingen mirakelkur kan bota rasism”
Personal inom skola och förskola har lagar och styrdokument i ryggen för att motverka all form av rasism. Forskarna och före detta gymnasielärarna Emma Arneback och Jan Jämte har skrivit en bok om hur ett aktivt antirasistiskt arbete kan gå till.
”Viktigt att börja träna tolkning av känslor tidigt”
Neuropsykologen och forskaren Steve Berggren har varit med och tagit fram ett datorspel som ska träna barn med diagnos inom autism-spektrat att tolka känslor.
På skolloven kan fritidshemmen glänsa
Snart har Sveriges skolor höstlov. Då inleds fritidshemmens glänsartid och det är också då som deras utjämnande uppdrag kanske blir som tydligast. ”Vi vill att alla barn ska få minnen från loven, också de som är på fritids hela tiden. När skolan är stängd har vi barnen hos oss hela dagar och kan ha en annorlunda och mer obruten verksamhet.”, säger fritidspedagog Anna Wiedewilt som jag träffade på Söderkullaskolans fritidshem i Malmö.
»Alla kan jobba mindre«
Känns det tufft att jobba så här mitt i veckan? Som om hela livet slösas bort på en meningslös sysselsättning? Jag har intervjuat sociologen Roland Paulsen. Han tycker att den tekniska utvecklingen borde innebära att alla skulle kunna jobba mindre
Skärmtid åt alla
Alla barn ska få likvärdig digital kompetens, fastslår utredarna till en ny nationell IT-strategi för skola och förskola. Men hur kan man jobba med digitala verktyg i förskolan så att läsplattor inte blir något slags barnvakt utan verkligen ett komplement som lyfter verksamheten? Det har personalen på Soldalens förskola i Ystad tänkt mycket kring.
Tid att vara lyhörd
Tema ”Nystart i Sverige”. Vad har förskola och skola för roll i mötet med barn som har upplevt olika typer av trauman? I Trelleborg försöker förskolepersonalen skapa lyhördhet inför signaler, bygga nära relationer och vara flexibel med verksamheten, snarare än att kartlägga orsaker.
Tältar av tradition
I 30 år har de tältat med varje grupp barn som ska vidare till skolan. Följ med förskollärarna på Tuvans förskola ut på tältäventyret som de vill ska ge barnen minnen och att avsluta förskoletiden på ett tydligt sätt.
Här lär sig Adele och Ann vad förskola är
”Det är inte bara barnet som ska skolas in, föräldrarna ska påbörja resan till rollen som förskoleföräldrar också”. I Pedagogiska Magasinet skriver jag om föräldraaktiv inskolning och vad studier om modellen visar.
Nattjobb sämre för tänderna
Nattarbete är en riskfaktor för tandhälsan, visar Göteborgsstudie.
- Det är en av få som undersökt hur arbetstider faktiskt påverkar, säger Peter Lingström, övertandläkare och professor i cariologi. Läs mer om detta i min serie om tandhälsa i tidningen Arbetet.
Tandskada ger sällan ersättning
I andra delen i serien om tandhälsa i tidningen Arbetet skriver jag om varför så få både anmäler och får ersättning för arbetsrelaterade tandsjukdomar. Och så har vi besökt Brämhults i Borås där facket har sett till att de som provsmakar juicen får skölja med flour på jobbet
De med lägst inkomst har halkat efter i tandhälsa
Svenskarnas tandhälsa blir allt bättre. Men de mest marginaliserade grupperna hänger inte med i utvecklingen.
När inkomsten bestämmer hur tänderna ser ut
Det här är första delen i serien om tandhälsa som jag har skrivit för tidningen Arbetet. Möt Anne-Marie som skulle behöva få fram 100 000 kronor för att våga le utan att skämmas och Lars på Stadsmissionen som sett människor bli bortsorterade från jobb på grund av sina tänder (eller avsaknaden av dem). ”Tandstatus går aldrig att dölja, varken med fina kläder eller gott uppförande.”
Kamp om makten på lärosätena
Frågan hur beslut ska fattas delar högskolevärlden. På Lunds universitet håller man fast vid traditionen med kollektivt, kollegialt beslutsfattande. Andra lärosäten, bland dem Malmö högskola, har infört en chefshierarki – en ordning som mött mycket protester. För tidningen Publikt har jag gjort en djupdykning i lärosätenas styrmodeller.
Hola, hola! Spanska i Helsingborg
Spanskkurs i fritidshemmet, utan att det behöver vara barnens modersmål. Det har Maritza Martinez Rasmussen sett till att ordna på sin arbetsplats i Helsingborg.
Bildning är en livslång process
Hur ser lärare i olika delar av världen på begreppet bildning? Vad är skillnaden mellan det och utbildning? I senaste numret av Pedagogiska Magasinet undersöks detta och jag har intervjuat María González Labbé i Chile.
Hiphop, bildning och framtidstro
”Vi måste hålla ihop”
Eftersom företagen är transnationella, vill Sergio Laguna även se en global fackföreningsrörelse. ”Så länge en arbetare i Rumänien tjänar mycket mindre än vi och har mycket sämre villkor, sitter även vår trygghet löst”, säger han i min intervju med honom i tidningen Fastighetsfolket.
Medarbetar i tidningen Dagens Samhälle
Tidningen Dagens Samhälle kommer varje torsdag. Under vinjetten ”Karriär” skriver jag återkommande om olika nytänkande satsningar som görs runt om i landet. Det kan handla om alltifrån att Sahlgrenska sjukhuset vill skapa karriärmöjligheter för sjuksköterskor och fysioterapeuter och få dem att stanna även efter att de forskat vidare, till hur vissa kommuner tänker ”utanför boxen” för att kunna rekrytera arkitekter trots den stora bristen på denna yrkesgrupp eller att flera före detta poliser börjar söka sig till jobb inom kommunerna. Det redaktionella materialet i tidningen finns inte på nätet, men genom hemsidan kan du beställa ett pappersexemplar.
Film som språkövning: Tystnad, tagning!
I spelade roller vågar barnen prova nya ord och blir mer medvetna om såväl talad som kroppslig kommunikation. Så resonerar pedagogerna på Glasbruksskolans fritidshem i Malmö där film används som ett verktyg för språkutveckling. Läs om deras arbete i tidningen Fritidspedagogs senaste temanummer om ”Bra snack”.
Valparaísos nedgångna kvarter livas upp
I Valparaíso jobbar professionella konstnärer och lokalbefolkning sida vid sida och förvandlar nedgångna offentliga platser till inbjudande sociala mötesplatser. Jag har varit i Chile och mött organisationen Trotamuros som sätter upp väggmosaik där dessa färgsprakande konstverk kanske behövs som mest.
Mötet med flyktingar grep tag i eleverna
Hon tar in omvärlden i klassrummet. SO-läraren Annica Eld bjuder in asylsökande från ett närliggande boende till sina klasser för att eleverna ska möta några av människorna bakom rubrikerna.
Indragen ledighet under högtider i Danmark
Medarbetarna på ett antal danska myndigheter får inte längre betald ledighet vissa storhelger. Men eftersom kontoren är stängda då, tvingas de i stället ta semester.
Assistenter löser krisen
I Malmö försöker man komma till bukt med den skriande bristen på legitimerade lärare i svenska som andraspråk genom att ta in så kallade undervisande assistenter. De håller i lektioner, men en ordinarie lärare har fortfarande kvalitets- och bedömningsansvar. Jag har besökt Startskolan och skrivit om modellen.
Öppnar för både jobb och högskola
Fler elever ska ta studenten, vill politikerna. När den statliga gymnasieutredningen kom i slutet av förra året var ett av förslagen att även yrkesprogrammen i framtiden ska ge högskolebehörighet. Så har man redan lagt upp det på en skola i Malmö och om det handlar mitt senaste reportaget för tidningen Gymnasiet.
Med Harry Potter mot fördomar
I fantasy kan elever känna igen sig i situationer, samtidigt som de magiska inslagen skapar en distans. Det gör att genren lämpar sig för värdegrundsarbete i skolan, menar forskaren Malin Alkestrand.
Så gick det när Lund lästes av
Under hösten pågick Lund läser”, en kommunal massbokcirkel. För tidningen Arbetets kultursidor har jag följt detta projekt. I sista delen konstaterar en av de tusentals deltagarna att ”det varit en speciell känsla att dela en läsupplevelse med så många eftersom man annars ofta är ensam i sina kulturupplevelser”.
När barnen får makten
För att bli demokrat måste man få uppleva demokrati, inte bara läsa om det, tycker fritidsläraren Jesper Nilsson i Malmö. På fritidshemmet där han jobbar håller barnen i såväl ordförandeskap som dagordning på de regelbundna demokratisamlingarna.
Dags för en ny syn
Tiden är mogen för en ny barnsyn, tycker barnläkaren och mångåriga barnrättsaktivisten Lars H Gustafsson. I grunden handlar det om att se barn som vilka människor som helst, sa han när jag träffade honom för tidningen Fritidspedagogik.
Städerna satsar på storförskolor
Förskolor i främst storstäder blir allt större och flera forskare varnar för utvecklingen. Det lilla barnet kan ha svårt att relatera till alla människor, menar de. Samtidigt kan stora enheter erbjuda mer. Politiker och tjänstemän från Malmö var nyligen på studiebesök på Norges största förskola med plats för 500 barn.
De läser med alla sinnen
Regeringen är på väg att inför en läsa- och skriva-garanti i skolans tidigaste årskurser. På Jens Billeskolan i Bjuv får eleverna stöd att knäcka läskoden genom att använda fler sinnen. Ett bokstavsljud behöver både låta, kännas, betraktas, skrivas och upplevas, menar lärarna här.
Från darrig och skraj till stolt talare
I nästan varje klass finns elever som får stark ångest inför muntliga redovisningar för klassen. Men skolan lämnar dem i sticket och ger inga verktyg, menar Daniel Sandin som är gymnasielärare i Lund. Nu har han startat en kurs för elever med talrädsla.
Personal på återvinningen hotas av kriminella
Tjuvar dödshotar anställda på återvinningscentraler för att tvinga till sig datorer, bilbatterier och annat värdefullt avfall. En kall novembereftermiddag var jag och fotograf Jesper Klemedsson på besök för ett reportage hos personalen i Bunkeflo som numera har personliga överfallslarm.
Funktionsvariation med spetskompetens
Från mobbning och känslor av misslyckande till en självklar roll i arbetslivet. På Specialisterne utgör Christian Andersen och andra med diagnos inom autismspektrat IT-företagets spetskompetens. Reportaget är tredje delen i serien Hjärnjobbigt som jag skrivit för tidningen Arbetet.
Ett provår ska locka unga till läraryrket
Malmö har startat ett slags trainee-program för unga som är nyfikna på läraryrket. Under ett läsår får de en anställning där de ”skuggar” en lärare. Tanken är att det ska locka fler unga att välja yrket, kommunen har stort behov av nya lärare framöver.
Valv och pelare blir skön geometri
I dag är påven och många andra kända personer i Lund. Men Lunds domkyrka används till vardags även av skolelever som utforskar geometri och medeltida matematik bland pelare och valv.
”Se potentialen i den som är annorlunda!”
Den med Aspergers syndrom sållas ofta bort redan vid anställningsintervjun, konstaterar forskaren Mona Holmqvist i serien Hjärnjobbigt som jag skriver för tidningen Arbetet. Med ökad kunskap kan vi lära oss att se potentialen i den som är annorlunda, menar hon.
Litteraturens sociala roll allt större
Det vimlar numera av bokmässor och litterära festivaler runt om i världen. Professorn Anders Ohlsson i Lund ser en tydlig trend: böckers sociala värde blir allt viktigare. Jag har intervjuat honom för tidningen Arbetet, i samband med att jag under hösten följer massbokcirkeln Lund läser för tidningens kulturredaktion.
Tre röster om barns rättigheter
Barnsyn, vad är egentligen det? Och hur får man syn på sin egen? Detta är temat i senaste numret av tidningen Förskolan och jag har intervjuat tre förgrundsgestalter i barnrättsfrågor, däribland barnombudsmannen och barnläkaren Lars H Gustafsson, om vad de tänker om saken.
Mustigt lärande bär frukt
Förskolebarn från Augustenborg i Malmö är varje höst ute på äppelodlingar och plockar fallfrukt som annars skulle ha kastats. Efteråt förvandlas den till must under familjefest på det lokala torget. Äppelresan blir ett praktiskt lärande i hållbar utveckling.
Världen genom Loes ögon
HJÄRNJOBBIGT DEL 2. Loes Vollenbroek har Aspergers syndrom och bipolär sjukdom och behöver tydlig struktur i jobbet. Med rätt förutsättningar och rätt arbetsgivare kan hon uträtta stordåd.
Personalpool ska kapa hyrnotan i sjukvården
Denna veckas artikel i Dagens Samhälle handlar om Region Skåne som bygger ut en intern personalpool, ett så kallat Resursteam. Det ska rycka in och lösa korta vakanser runt om i landstinget. På så sätt hoppas arbetsgivaren locka medarbetare som gillar ett flexibelt arbetssätt, undvika dyra hyrnotor till externa bemanningsbolag samt få högre kontinuitet och kvalitet i verksamheten.
Därför är hjärnvänliga arbetsplatser viktigt
HJÄRNJOBBIGT DEL 1. För tidningen Arbetet skriver jag en reportageserie om arbetslivet för människor med någon form av neuropsykiatrisk diagnos. I den inledande artikeln vill Arbetsmiljöverkets expert inom temat bredda perspektivet: hjärnvänliga arbetsplatser, som hon kallar det, gynnar alla – oavsett förutsättningar.
Tankeväckande om den döende industriåldern
För tidningen Arbetets kultursidor gick jag på pressvisning av Malmö Konstmuseums utställning Samhällsmaskin – industriåldern ur konstens perspektiv. De olika verken väckte många tankar hos mig.
Coaching får pressade rektorer att stanna kvar
Det är svårt att rekrytera skolledare och det komplexa uppdraget gör också att omsättningen är stor, många orkar inte jobba kvar. För tidningen Dagens Samhälle har jag skrivit om Hudiksvalls kommun som har anställt en egen rektorscoach för att råda bot på detta – här ska skolledarna få det stöd de behöver för att axla rollen.
Nytt schema gav mer energi
Vill patienterna komma till tandläkaren en söndagsmorgon? Ja absolut, har det visat sig på en av folktandvårdens kliniker i Lund och medarbetarna trivs med sina nya scheman.
Företagsvård i fokus men läkarna saknas
Företagshälsovårdens viktiga roll är i ropet för att minska sjukskrivningarna. Samtidigt har det inte utbildats en enda företagsläkare, så kallad specialist i arbetsmedicin, sedan 2011. Det här resulterar i en omöjlig ekvation som du kan läsa mer om i min artikel i senaste numret av tidningen Dagens Samhälle.
Vad händer när 3 000 läser samtidigt?
I Lund pågår just nu en jättebokcirkel, initierad av biblioteken. För kultursidorna i tidningen Arbetet följer jag under hösten hur detta projekt kommer att utveckla sig.