Ger plats åt olika
Lars Ekström, sektionschef inom arbetsmarknadsavdelningen i Malmö stad, söker aktivt efter medarbetare med särskilda och – inte minst – olika kompetenser. Det har lett till att majoriteten har utländsk bakgrund, vilket har visat sig gynna verksamheten. Läs mer om Lars erfarenhet och inspireras till att rekrytera bredare.
Temanummer: Främja närvaro
De kallas ofta lite slarvigt för ”hemmasittare”. Barn och unga som med formell term har ”långvarig problematisk skolfrånvaro”. Hur kan det bli så här? Och vad kan man göra åt det? Men framför allt: hur kan skola i samarbete med andra aktörer se till att fånga upp eleven i tid?
Tidiga insatser är alltid bäst, det visar all beprövad erfarenhet. Läs senaste numret av tidskriften Elevhälsa, som är fullproppad med inspirerande exempel och forskning. Tillsammans med redaktör @Maria Lannvik Duregård har jag varit med och planerat innehåll till temanumret ”främja närvaro”. Jag har också skrivit flera av artiklarna.
Här trivs fritids och f-klass under samma tak
I dag delar de flesta fritidshem lokaler med skolan. Men hur får man det att funka när verksamheterna har olika mål? På Gemöskolan i Älmhult har fritidspedagoger och lärare tänkt till kring rumsfördelning och möblering. Det är ett resultat av att ledningen valde att satsa efter att Skolinspektionen vid en granskning i kommunen för några år sedan slog ner på fritidshemmens kvalitet.
Helsingborg öppnar satellitkontor i Malmö – ”Mötesplats snarare än arbetsplats”
En del kommuner i pendlarregioner tänker nytt och skaffar kontorsfilialer på andra orter. Senast i raden är Helsingborgs stad, som i höst öppnar satellitkontor i Malmö. ”I dag innehåller de flesta yrken uppgifter som kan göras på distans”‚ säger hr-direktör Jörgen Fransson i min artikel för tidningen Dagens Samhälle.
Hon sitter i Arbetsförmedlingens frontlinje
När pandemin slog till tömdes Arbetsförmedlingen i Malmö på så gott som alla sina 750 medarbetare. Men Emmeli Ödmark och hennes kolleger på kundtorget kan inte jobba på distans. Varje vecka tar de emot runt 1 000 spontanbesök. Under pandemin har dessutom trycket ökat, eftersom arbetslösheten blivit mer omfattande. Samtidigt fortgår reformeringen av myndigheten, kundtorgs-medarbetarna ska avveckla sig själva. Jag och fotograf Emma Larsson var på plats för att lyssna till hur Emmeli och hennes kollegor har upplevt de dryga corona-året på sitt jobb.
Elevhälsa på länk
Distansundervisningen har varit svår för många unga och då kan elevhälsan spela stor roll. Men hur skapar man förtroende över länk? På Bollerups naturbruksgymnasium finns kuratorn Matilda Gend och skolsköterska Anette Odder bara ett knapptryck bort och gör dessutom regelbundet välsedda filmklipp.
Marcus serverar läslust till mellis
Trots att det ingår i fritidshemmens uppdrag att arbeta språkfrämjande är det få som gör det i praktiken, visar forskning. Ett undantag är Mellanspunken i Höör där jag träffat högläsande fritids-läraren Marcus Ramstedt för tidningen Fritidspedagogik. Utbildningsministern får svara på hur vi ska nå ett fritidshemssverige där fler barn får möjlighet att bada i läs- och skriv på ett lustfyllt ”fritidssätt”, ett viktigt komplement till skolan.
På nytt uppdrag
Länsstyrelserna fick raskt organisera om för att kunna ta hand om tillsynen enligt den nya pandemilagen. I Skåne har många medarbetare lämnat sina ordinarie tjänster för att arbeta med att besöka butiker och andra verksamheter. En av dem är handläggaren Sara Flinck som jag och fotograf Emil Malmborg följde ut på oanmälda kontroller i Sjöbo.
Cord Siegel: ”Uppdraget tar inte slut vid fasaden”
Arkitekt Cord Siegel ritar, bygger och förvaltar med målet att människor ska cykla, gå, mötas och njuta mer – ja, leva ett mer hållbart liv helt enkelt. Han ser arkitektyrket som ett samhällsuppdrag, där sociala och klimatmässiga perspektiv väger tungt.
De delar helt lika på föräldraledigheten
När Tommi och Linda Agetoft fick barn valde de att dela föräldraledigheten rakt av från början. De ville båda vara närvarande i sin bebis utveckling redan från start – och samtidigt ha kvar en fot i arbetslivet. Modellen blev så lyckad att de upprepade den när lillebror kom några år senare.
Glosprov när unga skötte rekrytering
De som nyttjar en kommunal verksamhet ska få vara delaktiga i rekrytering av ny personal. Det tycker Lars Hultin, chef för ungdomsverksamheten i Klippans kommun. Jag har skrivit om modellen i senaste @Tidningen Vision. Foto:@Anders Andersson
Angela Brady kämpar för jämlikhet i den brittiska arkitektbranschen
Kvinnor är fortfarande underrepresenterade i den brittiska arkitektkåren och lönegapet markant. I veckan deltog Angela Brady, en av förkämparna för att bredda branschen, i ett svenskt-brittiskt seminarium om arkitektur och genus. Jag intervjuade henne via skärm om varför hon tycker att det är så viktigt att branschen speglar samhället.
Slagsmål var vardag – så lyckades lärarna stoppa våldet
Då: elever slogs, sprängämnen kastades och skyddsstopp infördes. Idag: en skola att vara stolt över. Men det var inte genom ”hårdare tag” som ledning och medarbetare på Seminarieskolan i Landskrona vände utvecklingen, utan idogt arbete med att bygga relationer, ständigt vara närvarande i ”mellanrummen” och ha gemensamma, tydliga strukturer samt höga förväntningar.
Lapphunden Figge hjälper eleverna att träna samarbete
Fritidspedagog Cecilia Åkesson använder sig av sina specialutbildade hundar som pedagogiskt komplement på Vegalyckan i Lund. De fungerar som verktyg i alltifrån ämnesundervisning och särskilt stöd till att ge trygghet eller vara med i värdegrundsarbete och samarbetsövningar.
Försök pågår
Therese Karlsson och hennes kolleger på Nöbbelöv i Lund är de första Postnord-anställda som prövar att bara dela ut brev varannan dag. Om försöket faller väl ut ska modellen bli verkligen i resten av landet. För tidningen Publikt har jag följt med under en arbetsdag för att ta reda på vad pilotprojektet hittills har kommit fram till.
Nakenbad blev droppen i Hörby
De kommunala cheferna i Hörby fick nog, gick ihop och krävde att högsta tjänstemanna-ledningen skulle sluta. De fick gehör. Jag har intervjuat en av de chefer som stod bakom misstroendeförklaringen.
Kommunen och pandemin
Jag och fotografkollegan Lars Dareberg fick i våras fria händer att dokumentera 20 kommunanställdas erfarenheter från covid 19-pandemin genom att lyssna till deras berättelser. Hur hade de hittills påverkats i sina respektive yrkesprofessioner? Vad hade de lärt sig, skulle något gjorts annorlunda? Nu presenterar Lunds kommun dessa vittnesmål i sina olika kanaler, i samband med att smittspridningen tar fart igen. På instagram @LeveLund kan du se Lasses fina bilder tillsammans med mina ingresser, på lund.se finns hela porträtten utrullade och här finns också en liten intro-film till hela projektet:
Arbetsmiljön påverkades av varannandagsutdelning
Postnord genomför just nu ett pilottest i delar av Lund där brev enbart delas ut varannan dag. En delredovisning av arbetet visar att kvaliteten i posttjänsterna är oförändrad, men medarbetarnas arbetsmiljö behöver ses över.
Socialarbetarna som stöttar unga i häktet
I en korridor på Rättscentrum i Malmö, bland massor av poliser, sitter tre socialsekreterare med ett lite annorlunda uppdrag. De ägnar dagarna åt att finnas som stöd åt unga misstänkta under tid i arrest och häkte, samt sitter även med vid förhör. Tanken med modellen är att i ett tidigt skede hamna rätt med sociala stödinsatser.
Trångt innanför murarna
Det är överfullt på landets slutna anstalter. På många håll har enkelrum gjorts om till dubbelrum. Jag och fotografkollegan Emma Larsson ägnade en arbetsdag åt att möta chefer, personal och intagna på Fosieanslaten där Hannes Henricson och hans kolleger märker hur arbetsmiljön påverkas när de intagna trängs ihop allt tätare.
Kommunerna och offentlighetsprincipen
Ett igenbommat kommunhus, tvivelaktiga tolkningar av lagen, receptionister som inte vet vad ett diarium är och begäran om handlingar som kommer bort. Det är några av de situationer som jag och kollegan Kolbjörn Guwallius stötte på i vår undersökning av hur kommuner hanterar allmänna handlingar för tidskriften Scoop.
Uppdrag: motverka antisemitism
Efter ett långt yrkesliv som lärare är Peter Vig tillbaka på deltid i skolans värld i Malmö. Genom sin blotta närvaro bland elever i korridorerna är hans uppdrag att motverka antisemitism. Fördomar bekämpas nämligen bäst genom personliga möten, anser han.
Specialpedagogiska åtgärder gav bättre fritids
Specialpedagogiskt förhållningssätt fungerade som nyckel. I alla fall på Heleneborgsskolans fritidshem i Svalöv. Tidigare rymde elever från skolgården och var våldsamma mot fritidspersonalen. Men hårt arbete med rutiner, anpassningar och förhållningssätt har förändrat detta .
Oväntad praktik under corona
Pandemin tvingade socionomstudenten Rasmus Olofsson att abrupt avsluta sin utlandspraktik och åka hem till Lund. Då grep socialförvaltningen i Helsingborg in och tack vare flexibla medarbetare skapades ersättningsplatser åt Rasmus och hans sju kursare.
”Mobbning dödar – ta det på mer allvar”
Antimobbningsprogram blir ofta bara hyllvärmare. Ska de funka måste skolan samverka med andra, inte minst föräldrarna, och benämna saker vid deras rätta namn, visar Paula Larssons avhandling.
Livet vände tack vare Bostad först-modellen
Tack vare Bostad först, ett arbetssätt där hemlösa får eget förstahandskontrakt i kombination med individuellt stöd, lyckades Anki Sörensen vända sitt liv. Men trots att modellen visar på mycket goda resultat har bara 20 procent av kommunerna infört den.
Banar väg för ny teknik
Tandteknikerna Camilla Johanssons och Lisa Papia har ett lite ovanligt jobb. De arbetar på Futurum Innovation, ett testlabb knutet till Malmö universitet. Här utvecklas toppmodern utrustning med mål att bidra till en modern och säker tandvård.
”Jag har ingen att leka med”
En ny forskningsstudie visar att systematiskt utanförskap kan förekomma i elevgrupper på fritids utan att lärarna märker det. Jag har intervjuat forskarna Helene Elvstrand och Lina Lago.
Digitalt laboratorium i Halmstad
För Pedagogiska Magasinets tema ”Digital skola” har jag träffat Pernilla Nilsson, professor i Halmstad. Hon ser digitalisering som skolutveckling och förändringsarbete i stort och är därför kritisk mot att debatten ofta hamnar i ett låst ”för eller emot”. Just nu leder hon ett omfattande forskningsprojekt om digitalisering.
Tar ledning när larmet går
Yrkets som medicinsk sekreterare är i stor förändring. Jag har träffat tre kollegor på akuten i Helsingborg som själva har sett till att utveckla sina roller.
Digitalisering som verktyg
Den digitala tekniken kan bidra till mer jämlika förutsättningar och vara särskilt viktig för elever i behov av särskilt stöd. Men användandet måste vara genomtänkt och fungera just som verktyg i undervisningen, annars finns risk för försämrade möjligheter till lärande, varnar forskningen.
Dubbelt upp!
Jalle Lorsensson, kulturskcolechef i Malmö (och fd Wilmer X-stjärna!), viker inte en tum i sin övertygelse om att kultur är en demokratisk rättighet. På några få år har han bland annat mer än dubblerat antalet inskrivna elever, sett till att flytta ut mycket av undervisningen i socialt utsatta områden samt sänkt terminsavgiften. Jag har träffat honom för Pedagogiska Magasinet.
”Åtgärd kopplad till varje steg”
5-åriga Heddas PANS-symtom bröt ut helt plötsligt, en sommareftermiddag i en mataffär. Nu har det hunnit gå tre år och föräldrarna har fört en lång och envis kamp för att få rätt stöd från en många gånger oförstående vård och skola. Möt Hedda och andra som drabbats av denna än så länge ganska okända diagnos i ett stort temanummer av tidningen Specialpedagogik.
”Vi anmälde skolan och flyttade”
Den neuropsykiatriska funktionsvariationen PANS är ett relativt nyupptäckt tillstånd och det finns ännu stora kunskapsluckor i många delar av vård- och skolsverige. Birgitta fick kämpa i många år för sin dotter Amandine, som höll på att dö två gånger innan hon fick rätt vård och stöd.
Mässan H22 ska utforska framtidens städer
I senaste numret av tidningen Arkitekten, som jag nyss har börjat samarbeta med, skriver jag om H22-mässan som kommer att gå av stapeln i Helsingborg sommaren 2022. PÅ den vill arrangörerna samla idéer, exempel och forskning kring hur framtidens städer kan bli hållbara i en tid när allt fler drar mot storstan.
Älska olikheter, se möjligheter
Förskolan (och skolan) ska jobba för inkludering, det fastslås i styrdokumenten. Men vad innebär det egentligen, i praktiken? I min djupdykning i temat är forskarna samstämmiga: ingen blir någonsin färdig med att jobba enligt detta ideal, inkludering kräver ständigt och idogt arbete. På vägen lär det massor, både om en själv och andra människor.
Öppnar för fler praktikanter
De ser till att din journal hanteras säkert, att kallelser kommer iväg och att remisser blir rätt. Utan medicinska sekreterare (eller vårdadministratörer som de kallas på vissa håll i landet) fungerar inte svensk sjukvård. Men det råder akut brist på denna yrkesgrupp över hela Sverige. Ändå kan utbildningarna inte ta in större kullar, det är nämligen brist på handledare som kan ta emot när den obligatoriska praktiken ska göras. Detta moment 22 har nu några kliniker vid Skånes universitetssjukhus löst genom att låta studenter göra praktik delvis i grupp. Jag har besök dem för tidningen Vision.
”Biblioteken behöver stärka varandra”
Karin Grönvall blir i augusti ny riksbibliotekarie. Det är en generaldirektörspost och hon är utsedd av regeringen. Att biblioteken får fortsätta vara offentliga vardagsrum och att allmänheten får fri tillgång till säkra källor, är frågor hon vill driva.
Träning i att bli schyst
På de flesta fritidshem runt om i landet spelas det spel varje dag. Men hur kan detta göras mer medvetet? Till tidningen Grundskolans spel-tema har jag intervjuat fritidspedagog Torbjörn Wågstrand som jobbat mycket med att utveckla elevernas spelande på Fredrika Bremerskolans fritidshem där han jobbar.
Hopplösa gårdar får nytt liv
Nio pilotförskolor i region Jönköping har undersökt hur förskolegården kan utvecklas utan att det kostar stora pengar. Projektet sker i samverkan med högskolan och nu ska erfarenheterna spridas till fler.
Ring ut till lektion!
Utomhuspedagogikens fördelar är många, visar forskning inom flera fält. Ändå är det fortfarande oftast klassrummet som är norm i valet av lärmiljö. Om detta skriver jag i senaste tidningen Specialpedagogik.
Det vilda skollivet
Det går lika bra (eller ofta bättre) att ha matematiklektion i en hönsgård, upptäckte jag och fotografkollega André när vi besökte Strandgårdskolan i danska Ishöj. Här söker lärare och specialpedagoger ständigt efter spännande lärmiljöer bortom klassrummets fyra väggar, som ett sätt att väcka nyfikenhet och möta alla elevers olika förutsättningar. Reportaget är en del av tidningen Specialpedagogiks tema om utomhuspedagogik.
Undvik fallgropar
Att använda sig av spelens mekanismer i klassrummet, så kallad spelifiering, kan vara ett sätt att öka elevers motivation och tydliggöra framsteg i lärandet. Men se det enbart som ett verktyg bland andra, spelandet löser inte skolans alla problem. Tekniken är dessutom fortfarande en utmaning, menar de forskare som jag har intervjuat för tidningen Grundskolans spel-tema.
Har öronmärkt tid i sin lärartjänst
På gymnasieskolan Spyken i Lund genomsyrar frågor om hållbar utveckling alla ämnen. För att inte riskera att det står och faller med enskilda eldsjälar har tre av skolans lärare avsatt tid i sina tjänster för att koordinera skolan hållsbarhetsarbete. Läs mer i tidningen Gymnasiets hållbarhetstema.
”På nytt jobb”-artiklar
Under de senaste veckorna har jag försett tidningen Dagens Samhälle med artiklar där jag har intervjuat nyanställda chefer och andra nya nyckelmedarbetare inom de offentliga Sverige. Ett exempel är Ann Ekvall som är chef för Malmö stads sprillans nya kontaktcenter. Det ersätter den tidigare telefonväxeln och är ett steg i kommunens digitaliseringsprocess.
Trygg, rolig och lite farlig
En egen utomhusyta som barnen kan förändra och sätta sina avtryck på är viktigt. Gården ska också erbjuda variation, utmaningar och en och annan farlighet, råder experterna. Samhällsutvecklingen tenderar dock att gå åt motsatt håll.
Paus som ger mer än bara avkoppling
Trots att vilan upptar en stor del av dagen i förskolans vardag, finns det få som forskat om fenomenet. Men nu är Sofia Grunditz aktuell med en ny avhandling på temat. Läs mer i min intervju med henne i senaste tidningen Förskolan.
Malmö redo för undervisning
Snart står det tydligt i läroplanen att Sveriges förskolor ska bedriva undervisning. Det är den förändring som varit mest omdiskuterad i och med att en omarbetad läroplan för förskolan börjar gälla från i sommar. I Malmö har förskolechef Lars Norlin redan börjat jobba för att få till ett nytt förhållningssätt bland sina medarbetare.
Slabbig labb ger förståelse för densitet
NO-lärare Malin Björn ser laborationer som sitt viktigaste verktyg för att väcka intresse och förståelse för naturvetenskap hos sina elever. Därför börjar hon att laborera redan i mellanstadiet, ofta med vardagsnära ingredienser som ketchup, schampo och läsk.
Varnar för konflikter om pengar på lärosäten
Det har kommit en ny utredning om hur landets universitet och högskolor ska styras och tilldelas resurser. Framsteg för att säkra den akademiska friheten tycker vissa, medan andra är oroliga för att förslagen ska leda till interna konflikter om pengafördelning.
Tufft att leva upp till rådande ideal
Dagens förskola har en tung roll att bära – den förväntas forma en generation som ska rädda världen. Det är i alla fall vad aktuella myndighetsriktlinjer och forskning som rör förskolan förmedlar, har Therese Lindgren upptäckt under sitt avhandlingsarbete.
120 arbetsuppgifter tas över av robotar
Schemaläggning av vårdpersonal, återansökan av ekonomiskt bistånd, förnyelse av bibliotekslån och administration av GDPR-incidenter. Det är uppgifter som inom en snar framtid ska robotiseras inom Lunds kommun.
Med egen mentor i vardagen
Det är stor brist på chefer inom äldreomsorgen. I Ljungby har man därför skapat en helt ny tjänst, en mentor som ska fungera som vardagligt stöd för de 24 sektionscheferna. Målet är att försöka få till en mer hållbar arbetssituation och på så vis både behålla de chefer man har samt locka till sig nya.
Ny på jobbet, ny i landet
Det rapporteras ofta om hur svårt det är för nyanlända att hitta jobb i Sverige. Det kan det vara. Men det finns också många som har mer hoppingivande erfarenheter. Några av dem har jag intervjuat i senaste numret av tidningen Arbetet. Läs också intervjun med Ali Alabdallah som blev trött på att nyanländas perspektiv saknas i den svenska söka-jobb-litteraturen och skrev en egen bok om temat.
”Fortsätt inte traggla utan backa”
Orsakerna till dyskalkyli är mer komplexa än vad man tidigare har trott, slår skolpsykolog Linda Olsson fast i sin avhandling. Den visar också att det inte finns någon universallösning, lärare behöver ta reda på vilka förmågor som brister hos varje enskild elev.
Lotta stöttar Malmös förskolor
Vad gör egentligen en ”förste förskollärare”? Det har jag och fotograf Lars Dareberg tagit reda på när vi för senaste numret av Pedagogiska magasinet har hängt med Lotta Hofmann på jobbet. Hon är en av de 120 förste förskollärare som nu finns i Malmö. Kommunen är unik i Sverige med en så stor satsning på denna nya yrkesroll.
Nytänk löser brist på läkare och sjuksköterskor
Många vårdarbetsgivare har svårt att få ihop verksamheten på grund av personalbrist. Men det finns också gott om innovativa idéer. Mina två senaste artiklar för tidningen Dagens Samhälle har lyft två sådana. En vårdcentral i Piteå har lyckats slippa dyra hyrläkare genom att nischa sig mot ST- och AT-läkare, medan omsorgsföretaget Attendo snart har löst sin sjuksköterskebrist genom att rekrytera från Filippinerna.
Digitalt ger inte samma träning
Digital teknik blir ett obligatoriskt inslag när Sveriges alla förskolor får en uppdaterad läroplan till sommaren. Men barn använder inte alltid appar och plattor på det sätt som förskolepersonalen förväntar sig, visar Malin Nilsens avhandling. Jag har intervjuat henne.
Toppen – om det inte vore för gården
Fler än tusen förskolor och skolor behöver byggas runt om i landet inom den närmaste framtiden. För de chefer som berörs innebär det mycket jobb, men även en chans att göra avtryck. Om detta handlar tidningen Chef och ledarskaps senaste tema. Jag har varit på nybyggda Hyllievångsskolan i Malmö som är ett flaggskepp för modern pedagogik och mött rektorn Tanja Vivlund.
Lär sig att få syn på sina egna fördomar
För Publiks serie ”Så gjorde vi” har jag skrivit om medarbetarna på Högskolan i Halmstad som regelbundet erbjuds utbildning i normkritik. Ett bra verktyg för att få syn på egna omedvetna föreställningar, tycker ST-medlemmen Sofia Heikkilä Svensson, som nyligen gått kursen.
Ökad hotbild får fler anställda att ringa jourtelefonen
Allt fler medarbetare vänder sig till Försäkringskassans jourtelefon för att de upplever hot, våld eller obehag i samband med sin yrkesutövning. Det är en spegling av medarbetarnas verklighet. Antalet incidenter som rör de anställdas personsäkerhet har ökat kraftigt sedan 2012.
”Nu gör vi det vi är bäst på”
Ängelholm kallar sig Sveriges första agila kommun. Arbetssättet innebär bland annat att man har slopat alla för detta förvaltningar och nu jobbar mer över olika gränser. Målet är att snabbare kunna möta medborgarnas förändrade behov.
Agilt arbete ställer krav
Ett agilt arbetssätt kräver tydliga rutiner, ökad transparens och mer närvarande chefskap. Samtidigt måste chefen ge medarbetare större frihet, säger forskaren Tomas Gustavsson.
Elev som undervisar gör begreppen enklare
Ganska ofta intervjuar jag forskare och skriver om nya vetenskapliga insikter. Det lär mig massor, inom diverse specialområden. Nu senast har jag intervjuat Felix Schultze om hur lärare kan utveckla och förbättra sin undervisning genom att ta hjälp av äldre elever som har upplevelsen av att sitta där i skolbänken färskt i minnet.
I samklang med naturen
I år fyller folkhögskolor som fenomen 150 år i Sverige. Då handlade det om att folkbilda dåtidens lantbruksungdom och lära dem moderna jordbruksmetoder. Jag har besökt Sveriges yngsta folkhögskola, Holma, som tar upp denna tråd, men med fokus på nutidens stora utmaning: omställning till en mer hållbar värld.
Stärk berättandet med ordträning
Lingvisten Josefin Lindgren har skrivit en avhandling om hur flerspråkighet påverkar barns förmåga till verbalt berättande. Jag har intervjuat henne.
Bedömningssamtal ändrade inte lärarnas undervisning
Jag skriver en hel del om aktuell forskning för olika yrkestidningar. Den här handlar om Per Blomqvists avhandling om vad som sker när gymnasielärare samtalar i grupp om elevers texter, något som många tycker är viktigt att få till. Men forskningen visar att även om gruppsamtalen ger lärarna nya insikter förändrar och anpassar de inte sin undervisning utifrån vad de fått syn på.
Hittar styrkorna i personalen
Kristina Magnusson är stadsbyggnadsdirektör i Helsingborg och blev nyligen nominerad till Årets offentliga ledare. Ett av hennes trix är att varje vecka ta sig tid till en morgonrunda genom förvaltningshuset där hon småpratar med så gott som varenda en av de 220 medarbetarna. Jag har mött henne för tidningen Chefen i fokus.
Teknisk utveckling kräver nya kompetenser
Det kommer att behövas många nya kompetenser inom vården de kommande åren. Särskilt på grund av den snabba tekniska utvecklingen. På Sahlgrenska i Göteborg jobbar till exempel en av landets första robot-sjuksköterskor. Jag har intervjuat henne i senaste numret av Dagens Samhälle.
Lär sig ta plats i samhället
Om att lära för livet, inte för skolan. I Trelleborg arbetar speciallärare Maria Glawe med så kallade ”real cases”. Hon bygger sin undervisning på olika samarbetsprojekt med aktörer i lokalsamhället. Då behövs inga särskilda insatser eftersom det leder till lärmiljöer som inkluderar alla, menar hon.
Glädje i Växjö och tårar i Stockholm
De senaste åren har flera myndigheter omlokaliserats till andra orter än huvudstaden och fler är på gång. Oftast ackompanjeras flyttlassen av kritik och upprörda röster. Men hur är det på plats där ett nytt kontor byggs upp? För tidningen Publikt åkte jag till Växjö och träffade medarbetare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Den fattiga – alltid prisgiven åt andra
Det är i år bara hundra år sedan så kallad rotegång, auktioner av fattiga, förbjöds. Med anledning av det har jag för tidningen Arbetet skrivit ett reportaget om fattigdom då och nu, från hjonen i dåvarande fattighuset i Sösdala till nutida vräkning från hyreslägenhet i Gottsunda.
Botkyrka tar hjälp av brukare vid rekrytering
Botkyrka kommun låter brukare, de som får stöd av socialtjänsten, vara med och tycka till i rekrytering av nya socialsekreterare. Tanken är att låta medborgarnas perspektiv få komma fram i praktiken. När Milica Bozic anställdes som socialsekretare användes denna modell, hör henne berätta i senaste numret av Dagens Samhälle.
Facket vann strid om villkor
Ibland skriver jag korta nyhetsartiklar. Som den här, i senaste tidningen Publikt.
Sommar utan lov
Det har varit sommarlov men skolor runt om i landet har haft öppet ändå. Följ med till kommunens sommarskola på Sankt Petri gymnasium i Malmö.
Ger plats åt allas berättelser
Om 10 år, Min favoritplats och Möte med det nya landet. Det är några av de teman som nyanlända elever i Lund får välja mellan när de skapar berättelser om sina liv.
Tolk är både hinder & stöd
En global värld och ökat antal nyanlända gör att socialarbetare oftare behöver arbeta med tolk. Men få får professionell vägledning i hur det bäst går till. Några med lång erfarenhet av företeelsen är Monica Wallberg och Pia Oberst på spädbarnsteamet Alhva i Malmö.
Träffar fick fart på ämnesspråket
I Simrishamn utbildar fyra lärare samtliga kollegor i kommunens grundskolor i så kallat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Jag var på plats för språklärartidningen Alfa för att ta reda på hur det går till.
Här ringer klockan om någon kränker en kollega
En effektiv åtgärd långt för alla metoo-upprop. På fastighetsbolagets Mkb:s kontor i Nydala/Gullvik har medarbetarna upp en ”stoppklocka” i mötesrummet. Den kan vem som helst ringa i när diskussioner och skämt riskerar att kränka någon.
Imamen som förenar öst och väst
Sherin Khankan har grundat Skandinaviens första feministiska moské. Hon vill bryta patriarkala strukturer, utmana bilden av islam och komma åt islamofobin. Jag mötte henne i Köpenhamn för ett porträtt.
En aldrig sinande kamp mot rasismen
Showan Shattak fick skallen dunkad mot en trottoarkant av nynazister och höll på att dö. Han kommer att ha men för livet, men det kan inte stoppa hans engagemang. Han menar att det går att jobba aktivt för allas lika värde på alla arenor, från arbetsplatser till fotbollsklubbar. Möt honom i mitt miniporträtt för tidningen Fastighetsfolket.
Kathrin klarar krisen
Lärarbristen är stor på många håll runt om i landet och skollagen kräver legitimerad personal. Ingen lätt nöt att knäcka för rektorerna. Men i Malmö har man hittat sin egen modell för att garantera kvaliteten i undervisningen.
Hjälpen är nära för klasser i kris
När utmaningarna i en klass blir för stora kan lärmiljöteamet kallas in. De kommer med ögon utifrån och fokuserar på klassen under en månads tid. Alla rektorer på Eslövs tio lågstadieskolor har möjlighet att beställa stödet.
Inget lärande utan omsorg
Med mer fokus på lärande har omsorgen inom svensk förskola ibland hamnat i skymundan. Nu lyfts den i förslaget till ny läroplan och många forskare enas om att omsorg är en av grunderna i verksamheten. Utan den, inget annat. Professionell omsorg kan också ständigt utvecklas, det är ett särskilt förhållningssätt.
Hon botar matteångest
Matematiklärare Camilla Backe på Folkhögskola i Halmstad möter många som har svårt och kanske till och med känner avsky för hennes ämne. Därför börjar hon varje ny kurs med att låta alla skriva ett brev och berätta om sin personliga relation till matematik. Det har lett till större förståelse för vad varje person bär med sig och dessutom blir det lättare att börja på ny kula.
Facklig besvikelse efter vittnesmål om sexuella trakasserier
Skakande vittnesmål kom fram i Kriminalvårdens upprop #virivermurarna. Initiativtagarna har nu hopp om förändring. Men fackets erfarenhet är att trakasserier sopas under mattan. Om detta skriver jag mer om i tidningen Publikt.
Det gäller att vara lyhörd
I grupper där det finns barn som har upplevt trauman behöver man jobba särskilt aktivt med att bygga nära relationer, tycker förskollärarna på Klöverns förskola i Trelleborg. Jag har mött dem för tidningen Förskolan.
”Ingen vinner på att allt tillrättaläggs”
Med Twitter som ett sätt att nå makten. Malmörektorn Maria Jarlsdotters debatt- och Twitterinlägg har fått utbildningsministern att ringa upp, Skolverkets generaldirektör att följa hennes konto och regeringskansliet att bjuda in till möte. Hon har inga förhoppningar om att göra alla nöjda, men vill använda sin chefsposition till att stå för vad hon tycker.
Styr mot tydliga mål
Särskolan hamnar ofta i att snarare fokusera på omsorg än lärande, visar forskning och utvärderingar. Men också elever med någon form av funktionsvariation har rätt till god utbildning. I Hässleholm drivs ett utvecklingsarbete som stramar upp undervisningens mål.
Tillbaka på jobbet efter felaktiga uppsägningar
Tre gånger har lokalvårdaren Ratri Wansuk blivit uppsagd på felaktiga grunder. Men hon har haft koll på sina rättigheter och varje gång lyckats bli återanställd tack vare facket. Nu har hon fått en tillsvidareanställning.
Mest lästa
Ett av mina eviga mål är att skriva för att fånga läsaren. Nu har en artikel som jag skrev 2016 åter fått liv på nätet. Tidningen Fritidspedagogik skriver så här på sin facebook-sida: Det är dags för en ny barnsyn. Det tyckte barnläkaren Lars H Gustafsson i den här intervjun från 2016 som nu seglat om som vår mest lästa. Och visst tål den att läsas igen?! Den tar bland annat om hur man kan göra när barnsynen skiljer sig kollegor emellan.
Samarbete med Dagens Samhälle
Jag fortsätter mitt samarbete med tidningen Dagens Samhälle. Varje vecka publiceras en ny artikel under vinjetten ”Karriär”. I de senaste numren har jag till exempel skrivit om rektorskonsulter som rycker in när skolorna inte lyckas rekrytera ledare, en ny lag som ska stoppa chefskarusellen i kommunernas tjänstemannatopp samt om ett mentorprogram i Västsverige som för samman chefer i kommun, stat och landsting. Det redaktionella materialet finns inte på nätet, men du kan beställa pappersversionen av tidningen på www.dagenssamhalle.se
Hela skolan går i samma bokcirkel
På det praktiska gymnasiet Jacobsskolan i Hässleholm har alla, såväl elever som all personal, varit med i en gigantisk bokcirkel. Jag har träffat entusiasterna bakom detta läsfrämjande projekt i ett reportage för tidningen Gymnasiet.
Matte som i Singapore
En ny metod för att lära ut matematik håller så sakteliga på att få fäste i Sverige. I senaste Tidningen Origo skriver jag om Singapore-modellen. Kort sammanfattat går den ut på att metodiskt och stegvis även göra det svårt abstrakta till något handfast och konkret för eleven.
Konkurrent med rätt att granska
För fristående förskolor har kommunen tillsynsansvar. Chef & Ledarskap var med när Sandtrollet i Landskrona hamnade under utbildningsförvaltningens lupp, reportaget ingår i tidningens tema om inspektion.
”Lärare är fast i stereotypa könsmönster”
Göran Widdings forskning om genus betydelse i relationen mellan hem och skola, visar att både föräldrar och lärare är fast i stereotypa könsmönster. Nu medverkar han i en ny forskningsantologi om specialpedagogik och genus.
Han får eleverna att ta nästa steg
Tidningen Uttryck har denna gång tema ”våga pröva”. På Klågerupskolan jobbar slöjdlärare Bengt Christensson med att hela tiden utmana sina elever. Om något skulle bli fel, är det inte hela världen.
Kritisk blick på nyheterna
Vad kommer egentligen upp i flödet på sociala medier – och hur värderar eleverna det? Gymnasieklasser över hela landet deltog nyligen i ett massexperiment om källkritik på nätet.
”Ingen mirakelkur kan bota rasism”
Personal inom skola och förskola har lagar och styrdokument i ryggen för att motverka all form av rasism. Forskarna och före detta gymnasielärarna Emma Arneback och Jan Jämte har skrivit en bok om hur ett aktivt antirasistiskt arbete kan gå till.
”Viktigt att börja träna tolkning av känslor tidigt”
Neuropsykologen och forskaren Steve Berggren har varit med och tagit fram ett datorspel som ska träna barn med diagnos inom autism-spektrat att tolka känslor.