Förväntningarna på vad handledning ska innebära kan krocka mellan specialpedagog och lärare. För tidningen Specialpedagogik har jag gjort ett större tema om detta. I denna första artikel intervjuar jag forskare.
Många specialpedagoger möts av lärarkritik för att de ”lägger sig i undervisningen”. På S:ta Gertruds skola i Västerås satte specialpedagog och rektor i gång ett arbete för ökad samsyn som gav resultat.
Specialpedagogiskt förhållningssätt fungerade som nyckel. I alla fall på Heleneborgsskolans fritidshem i Svalöv. Tidigare rymde elever från skolgården och var våldsamma mot fritidspersonalen. Men hårt arbete med rutiner, anpassningar och förhållningssätt har förändrat detta .
Den digitala tekniken kan bidra till mer jämlika förutsättningar och vara särskilt viktig för elever i behov av särskilt stöd. Men användandet måste vara genomtänkt och fungera just som verktyg i undervisningen, annars finns risk för försämrade möjligheter till lärande, varnar forskningen.
5-åriga Heddas PANS-symtom bröt ut helt plötsligt, en sommareftermiddag i en mataffär. Nu har det hunnit gå tre år och föräldrarna har fört en lång och envis kamp för att få rätt stöd från en många gånger oförstående vård och skola. Möt Hedda och andra som drabbats av denna än så länge ganska okända diagnos i ett stort temanummer av tidningen Specialpedagogik.
Den neuropsykiatriska funktionsvariationen PANS är ett relativt nyupptäckt tillstånd och det finns ännu stora kunskapsluckor i många delar av vård- och skolsverige. Birgitta fick kämpa i många år för sin dotter Amandine, som höll på att dö två gånger innan hon fick rätt vård och stöd.
Utomhuspedagogikens fördelar är många, visar forskning inom flera fält. Ändå är det fortfarande oftast klassrummet som är norm i valet av lärmiljö. Om detta skriver jag i senaste tidningen Specialpedagogik.
Det går lika bra (eller ofta bättre) att ha matematiklektion i en hönsgård, upptäckte jag och fotografkollega André när vi besökte Strandgårdskolan i danska Ishöj. Här söker lärare och specialpedagoger ständigt efter spännande lärmiljöer bortom klassrummets fyra väggar, som ett sätt att väcka nyfikenhet och möta alla elevers olika förutsättningar. Reportaget är en del av tidningen Specialpedagogiks tema om utomhuspedagogik.
Om att lära för livet, inte för skolan. I Trelleborg arbetar speciallärare Maria Glawe med så kallade ”real cases”. Hon bygger sin undervisning på olika samarbetsprojekt med aktörer i lokalsamhället. Då behövs inga särskilda insatser eftersom det leder till lärmiljöer som inkluderar alla, menar hon.
Särskolan hamnar ofta i att snarare fokusera på omsorg än lärande, visar forskning och utvärderingar. Men också elever med någon form av funktionsvariation har rätt till god utbildning. I Hässleholm drivs ett utvecklingsarbete som stramar upp undervisningens mål.
Göran Widdings forskning om genus betydelse i relationen mellan hem och skola, visar att både föräldrar och lärare är fast i stereotypa könsmönster. Nu medverkar han i en ny forskningsantologi om specialpedagogik och genus.
Neuropsykologen och forskaren Steve Berggren har varit med och tagit fram ett datorspel som ska träna barn med diagnos inom autism-spektrat att tolka känslor.
Tema ”Nystart i Sverige”. Vad har förskola och skola för roll i mötet med barn som har upplevt olika typer av trauman? I Trelleborg försöker förskolepersonalen skapa lyhördhet inför signaler, bygga nära relationer och vara flexibel med verksamheten, snarare än att kartlägga orsaker.
Regeringen är på väg att inför en läsa- och skriva-garanti i skolans tidigaste årskurser. På Jens Billeskolan i Bjuv får eleverna stöd att knäcka läskoden genom att använda fler sinnen. Ett bokstavsljud behöver både låta, kännas, betraktas, skrivas och upplevas, menar lärarna här.
Vad är det egentligen som gör att vissa lärare får till det? Det där mötet i klassrummet när varje elev känner sig sedd? Ann-Louise Ljungblad har närstuderat ett fenomen som det ännu inte riktigt finns ord för.
Genom att koncentrera sig på elevernas styrkor istället för svagheter kan man skapa en undervisning som passar alla, oavsett förutsättningar menar lektor René Kristensen. Han har samlat sina egna ”greatest hits” i utredningsmaterialet Puma som ska fungera som ett praktiskt verktyg för lärare som vill jobba enligt detta synsätt.
I Danmark vill politikerna ser färre specialskolor och specialklasser. Istället ska undervisningen i folkskolan utvecklas så att den passar alla elever, oavsett förutsättningar. På HC Andersen-skolan i danska Odense måste varje medarbetare rannsaka sig själv när det uppstår dilemman runt en elev. Här har nämligen alla skrivit på ett kontrakt där de lovar att arbeta utifrån synsättet ”barn uppför sig, om de kan”.
Som lärare i träningsklass riskerar man att gå in och stötta för mycket, tycker pedagogerna på Stenröseskolan i Lund. Därför håller de sig medvetet i bakgrunden för att eleverna ska få möjlighet till mer egen och självständig kontakt sinsemellan.
På Hjärups skola i Staffanstorp vill man få fler elever att nå målen. För de som ligger på gränsen håller specialpedagogerna i ämnesundervisning i smågrupper innan skolstart. Metoden kallar de för personlig-träning, PT, och arbetet har gett goda resultat.
Fler ”rum i rummen”, mycket utevistelse och god kännedom om alla barn. Så försöker pedagogerna på Kungshögsskolans fritidshem skapa en verksamhet som kan möta hela barngruppen, också dem med särskilda behov.
Redaktören presenterar…
…senaste numret av Grundskoletidningen. Vi dyker ner i temat om de hemmakämpande eleverna, de som fastnat i långvarig frånvaro. Och så får du möta bok-aktuella Ellinor Torp som berättar om Karolina, eleven som inte orkade med skolmiljön mer och tog sitt liv vid bara 12 års ålder. Plus mycket mer. Du hittar Grundskoletidningen nr 5 här.
Ica-Jack, 30 år, gör succé på Tiktok
Miljontals visningar i sociala medier – och ökad försäljning i butiken. Jack-effekten är tydlig på Ica Matmor i Trollhättan. Men det tog tid innan Jack Andersson, som lever med autism, hittade rätt i livet.
Redaktören presenterar…
…ett nytt nummer av Tidskriften Elevhälsa. Vi dyker ner i temat Kultur för hälsa. Olika kulturella uttryck har funnits så länge som mänskligheten existerat. Utan kultur kan vi inte överleva, åtminstone inte med hälsa och mening i behåll. Hur kan elevhälsan ta in kulturella uttryck i sin verksamhet och samarbeta med andra aktörer? Om det och mycket annat får du läsa om i detta nummer. Missa heller inte att möta Tracy Ghattas, läkaren som gjort Tik-Tok till sin plattform för att folkbilda unga! Eller att läsa om pedagoghundarna som har egna anställningskontrakt på en skola i Lund!
Baloo förlorade sitt ena öga – en av ovanligt många arbetsolyckor på Samhall
Baloo Beckman förlorade sitt ena öga i en arbetsplatsolycka på Samhall. Min kollega Kajsa Klepke och jag har granskat det statliga bolaget och sett att olyckssiffran under förra året var nästan tre gånger så hög som på övriga arbetsmarknaden.
Redaktören presenterar…
… ett nytt nummer av Tidningen Elevhälsa. Denna gång dyker vi ner i temat Samverkan. Alla pratar om att det är så svårt, politiker vill slopa viss sekretess mellan myndigheter men ändå menar forskarna att det inte är här skon klämmer. Läs mer i senaste numret av Tidskriften Elevhälsa med mig som redaktör vid rodret!
Likvätska eller klotter- Sofie sanerar för att hjälpa människor
De är dolda vardagshjältar, sanerarna som griper in och rensar lägenheter i misär, igenproppade toaletter eller tar bort spåren efter ett självmord. För Fastighetsfolket har jag mött en av dem, Sofie Nilsson i Oskarshamn. Hon ser bemötandet av människor som en lika viktig del av jobbet som att göra rent.
Nytt nummer av Grundskoletidningen
… kom från tryckeriet i dag! Jag är ansvarig redaktör för tidningen som kommer med 6 nummer om året och ges ut av förlaget Gothia Kompetens. I det här numret dyker vi ner i temat hållbar undervisning samt träffar dragartisten och skådespelaren Robert Fux. Dessutom bjuder vi på konkret lektionsmaterial för att sporra elevers motivation samt får tips om hur poddar kan lyfta svenskämnet. Och mycket mer.
”Pojkar ska inte gråta”
Män är tydligt överrepresenterade i självmordsstatistiken. Men inom gruppen finns en tydlig skillnad: för arbetarmän är det dubbelt så vanligt som för män med högre utbildning. För Tidningen Arbetet har jag träffat Patrik som var väldigt nära. I dag ägnar han mycket tid åt att sprida kunskap om suicid.
Redaktör för Grundskoletidningen
Sedan i våras har jag tagit på mig uppdraget som frilansande redaktör för Grundskoletidningen som ges ut av förlaget Gothia Kompetens. Tidningen kommer ut sex gånger per år och går till lärare och skolledare runt om på Sveriges grundskolor. I varje nummer dyker vi djupare i ett tema. Så här ser andra numret med mig vid rodret ut:
Nu får ordningsvakter göra polisens jobb
Fyra veckors utbildning. Sedan får ordningsvakter inte bara kroppsvisitera en person utan också transportera en omhändertagen. Både Transport och Polisförbundet kritiserar den nya lagen. Den kan öka riskerna, även för vakterna.
Hon hjälper barn till bättre tandhälsa på pionjärkliniken Tandborsten
Sveriges första Tandborsten-mottagning finns i Rosengård i Malmö. Det är en förebyggande mottagning som drivs av tandsköterskan Randa Abed med kollegor. De jobbar för att bygga relationer till småbarnsfamiljer och fungera som stöd i att ta hand om barnens tänder, redan från späd ålder.
”Hur ska vi judar känna oss trygga i Sverige?”
Svenska judar efterlyser ett tydligare avståndstagande för det som tolkats som hyllningar av Hamas attacker mot den israeliska civilbefolkningen. ”Hur ska vi känna oss trygga i Sverige”, undrar Daniel från tåget på väg mot Malmö och en judisk minnesstund.
Varslade snickare har inte råd med mat
När Klas Holm fick konkursbeskedet kunde han inte sova på flera nätter. Men som förtroendevald för GS-facket på Anebyhus försöker han finnas där för sina arbetskamrater. Sista lönen börjar sina för många, de har varken mat- eller bensinpengar.
Dödsstöten: Konkursvågen ledde till att han tvingades säga upp sina anställda
Sandor Abrahams restaurang har just gått i konkurs. Värst är känslan av att svika de anställda. Just nu är antalet konkurser i Sverige rekordhögt och experterna spår att många fler är att vänta.
Här har tullen tagit över tusen explosiva varor bara i år
Tillsammans stoppar tullinspektören Emma, hennes sökhund Gizmo och resten av kollegorna vid Öresundsbron dagligen illegala vapen och stora mängder narkotika från att komma in i landet. Att EU pumpar in vapen till Ukraina nu, kan så småningom få en rekyl just här.
Larm från personal i skolköken: Barn får inte middag hemma
På bara ett år har matpriserna gått upp med mer än 20 procent. När familjer får vända på slantarna hemma, äter barn mer i skolan. Det är en utmaning för skolkökspersonalen i Lund.
Vägledarens dörr står alltid öppen – det är ju dörren till framtiden!
Genom att bygga relationer och aldrig förutsätta särskilda förkunskaper kan studie- och yrkesvägledaren Besa Murati i Malmö arbeta mer normkritiskt. Hennes mål är att få eleverna att våga tänka utanför givna ramar.
Simon stoppade hot och våld – nu vill fler engagera sig fackligt
En våldsam brukare får skyddsombudet Simon Kullberg att lägga skyddsstopp. Det blir startpunkten för en bättre arbetsmiljö och kraftigt ökat fackligt engagemang på Malmös dagliga verksamheter.
Trivector är Sveriges mest cykelvänliga arbetsplats
Konsultföretaget Trivector i Lund har utsetts till landets mest cykelvänliga arbetsplats. Jag har intervjuat civilingenjör Pernilla Hyllenius Mattisson, cykelansvarig på arbetsplatsen, om framgångsfaktorerna.
Amanda Ooms ger liv åt både bild och musik
Vad ska man egentligen med bildämnet till? Många av Sveriges elever har varken mött en konstnär eller besökt museum, då kan det vara svårt att relatera. I Trelleborg har bildläraren Linda Rahm inlett ett samarbete med kulturarbetaren Amanda Ooms, med rötter i trakten.
Trodde att hon drabbats av demens – hade klimakteriebesvär
Hon var rädd för att hon drabbats av tidig demens. Efter otaliga läkarbesök visade det sig att Kristina Svensson hamnat i klimakteriet. Nu ligger hon bakom en unik satsning i Partille.
Socialsekreteraren: ”Sekretessen måste finnas”
När socialsekreterare som jobbar med utsatta barn får kritik kan de sällan bemöta den på grund av sekretess. Apropå den senaste tidens desinformationskampanjer och annat har jag mött socialsekreterare Joel i Malmö som ger sitt perspektiv på yrket.
Krogen med 50 chefer
Varför slita ensam när man kan göra saker ihop? Så tänkte grundarna av Kollektivkrogen i Malmö som ägs och drivs av 50 personer. Läs mer i mitt reportage i tidningen Chef & Karriär.
Mikaela förlorar 100 000 om året om hon tackar ja till H&M:s hyvling av arbetstid
Nästan 30 års anställning, massor av kunskap och ständig lojalitet spelar ingen roll. Nu hyvlar H&M 1 500 butiksanställdas tider. För tidningen Arbetet har jag pratat med Mikaela som nu blir uppsagd eftersom hon kan försörja sig med en arbetstidsförkortning som skulle innebära minst 100 000 kronor mindre i årslön.
Här har personalen tagit över driften: ”Ska någon lyckas så är det vi”
Sedan årsskiftet driver personalen på kognitiva mottagningen i Ängelholm själva sin verksamhet, men är kvar under regionens paraply. De hoppas på yrkesutveckling, mer transparens och snabbare beslutsvägar.
Så undviker du fällorna efter utmattning
Ha tålamod, gör saker på nya sätt och se till att lägga in luft mellan möten och uppgifter. Det är några av de råd forskare och drabbade skickar med till dig som ska börja jobba igen efter en utmattning.
Dansklärare kräver uppdaterad litteraturlista
Regeringen vill tillsammans med SD införa en litteraturkanon i svensk skola. Jag och fotografkollega André de Loisted for över Öresundsbron för att ta reda på hur dansklärare ser på den motsvarande som nu funnits i Danmark i snart 20 år.
Vårdcentral med väntrums-tolk på heltid
Till vårdcentralen Näsby i Kristianstad kommer patienter ofta oanmälda. I väntrummet jobbar tolken Mukhtar Abdi heltid och har alltid fullt upp. Men hans arbete är nu ifrågasatt, eftersom regeringen aviserat utredning av tolkrätten. I Näsby är vårdpersonalen oroliga för att inte kunna utföra sina yrken.
Hiv på jobbet
I dag lever tusentals svenskar med hiv, men få vågar berätta på sin arbetsplats. Arbetet har träffat personer som delar med sig av sina erfarenheter och reder ut det arbetsrättsliga kring hiv och arbetslivet.
Hiv på jobbet – möt Lisbeth och Gustav
I år är det 40 år sedan hiv-viruset först identifierades. Men stigmatiseringen är fortfarande stor. De flesta svenskar som lever med hiv vågar fortfarande, år 2023, inte berätta om det på jobbet. Jag har träffat Lisbeth, som höll sin diagnos hemlig ända tills efter pension. Möt även Gustav, som istället valt att vara öppen från start.
Hon utmanar branschen med helt digitalt kontor
Om man varken vill vara anställd, starta bolag med anställda eller driva eget som frilans, finns det då ett fjärde alternativ? Ja, nu. Arkitekt Lina Goldén har startat The grid, ett digitalt nätverk av frilansar som samarbetar. Målet är att bli en av de största aktörerna på marknaden.
Hotellreceptionist satte dit sexköpare
Hotellreceptionist Mohammad Hasan fattade misstankar om sexhandel på sin arbetsplats, mitt under pandemin. Han började spana och kopplade in polisen. Nu vill han inspirera fler kollegor att göra detsamma.
Poliserna: ”Den bästa serien som gjorts”
Inför den andra säsongen av Svt-serien Tunna blå linjen har jag och fotografkollegan André hängt med fyra Malmö-poliser för att få veta mer om deras vardag. Poliserna känner igen sig, men det finns en sak i deras arbete som serien missat helt.
Därför kan hybridarbete skapa konflikter på jobbet
Det hybrida arbetslivet kan leda till ökade spänningar och konflikter på arbetsplatsen. Läs om 7 tips för att undvika och lösa konflikter som uppstår när vi inte längre ses varje dag på kontoret.
Lokföraren Julian hjälper kollegor efter självmord på spåren
Lokföraren och kamratstödjaren Julian Ellis hjälper kollegor som har kört på någon som begår självmord. Mötena blev även ett stöd för honom själv, när han råkade ut för samma sak.
Så förändrades Oscars jobb när färjan blev eldriven
Inom EU står sjöfarten för lika mycket utsläpp som flyget. Ändå lyfts den sällan i klimatdebatten. Men omställning och utveckling är på gång! Just nu går världens största batterifärja mellan Helsingborg och Helsingör. 
Jag har träffat en som jobbar på den. Motormannen Oscar servar bland annat de 640 batterierna och berättar mer om sitt jobb för mig i Sekotidningen.
Lärare i behov av särskilt stöd – handledning ett känsligt ämne
Förväntningarna på vad handledning ska innebära kan krocka mellan specialpedagog och lärare. För tidningen Specialpedagogik har jag gjort ett större tema om detta. I denna första artikel intervjuar jag forskare.
Chefen som sadlade om till klimataktivist
För ett år sedan sa Pontus Bergendahl upp sig från jobbet som chef inom it-sektorn – för att bli klimataktivist på heltid.
Talar från hjärtat om våldets förödande konsekvenser
Så här inför påsk passar jag på att tipsa om diakon Ebba Älverbrandt, som jag har mött i Malmö för Tidningen Vision. Hon är den första inom Svenska kyrkan som har engagerat sig inom modellen Sluta skjut. ”Vi kan inte sitta och vänta på att människor ska komma till oss när skjutningar sker, vi måste gå ut till dem”, säger Ebba i reportaget som du hittar här:
Prisjuryns ordförande tar ton i debatten
Med tanke på klimatutmaningarna har det byggts färdigt nu, tycker den tongivande arkitekten Torun Hammar, aktuell som jury-ordförande för årets Kasper Salin-pris. Nu är det dags att tänka nytt kring redan befintliga byggnader och miljöer, säger hon och berättar mer i min intervju med henne för tidningen Arkitekten.
”Det kunde varit jag”
För litteraturtidskriften Parnass fick jag i uppdrag att skriva en krönika efter att ha sett den nya filmen Utvandrarna, som baseras på Vilhelm Mobergs epos. Det blev en text om vad exilen gör med människor, både nu och då. Men också med tankar till min Brooklyn-födda öländska farmor och till min svärmor, som tvingades lämna alla nära och kära vid den chilenska storstads-kusten.
Undersköterska orosanmäld av förskola – kan en mamma jobba heltid 2022?
I många kvinnodominerade yrken är det fortfarande svårt att jobba heltid och ha barn. I samband med 8 mars har jag intervjuat fyra mammor som berättar om rädsla, oro, stress och att mycket hänger på förstående chefer.
Hon ska göra klimatbov hållbar
Hur går rollen som hållbarhetschef ihop med att jobba på ett av de bolag som släpper ut mest koldioxid i landet? Karin Comstedt Webb på Cementa menar att det är här hon kan göra störst skillnad.
Nya stadsarkitekten bosatte sig i ett utsatt område
Malmös stadsarkitekt Finn Williams bor i Rosengård. Han ser utvecklingen av miljonprogramsområden som stadens kommande stora möjlighet.
”Vi fick bevisa att vi dög”
Ewa-Gun Westford blev polis när kvinnor var sällsynta i yrket. På senare år har hon varit en orädd och profilerad presstalesperson för myndigheten i Skåne. Nyligen har hon motvilligt gått i pension, efter över 45 år inom polisen. Hon har aldrig svarat »ingen kommentar«, berättade hon när jag mötte henne för nyhetsmagasinet Fokus.
Sluten myndighet försvårar granskning
Polisen är en av de myndigheter som journalister har allra svårast att få objektiv och saklig information ifrån. Det visar en färsk forskningsstudie från Linköpings universitet.
Så löste de samarbetet mellan specialpedagog och lärare
Många specialpedagoger möts av lärarkritik för att de ”lägger sig i undervisningen”. På S:ta Gertruds skola i Västerås satte specialpedagog och rektor i gång ett arbete för ökad samsyn som gav resultat.
Han orkar stå kvar
Nitton unga människor som stått honom nära har mördat eller mördats. Men Nicolas Lunabba, verksamhetsledare för Helamalmö, tror inte på hårdare tag. Han vill samla alla goda krafter för att nå de sårbaraste. Skolan har en viktig roll.
Ny forskning väcker diskussion om exotiska trädarter
Inhemska trädarter i parkmiljö rymmer två till tre gånger så många insekter som exotiska arter, visar en ny forskningsstudie. Samtidigt satsar många kommuner på träd från sydligare breddgrader, eftersom de klarar värme och torka bättre.
Sjuksköterska ställde om – blev miljörebell
Möt sjuksköterskan Ebba Reinicke i Malmö som har bytt arbetsplats och gått ner i tjänst för att få mer tid som klimataktivist. Nyligen behövde hon ta semester för att åka till Stockholm inför en rättegång där hon själv är en av de åtalade. Jag har mött henne för det inledande reportaget i tidningen Vårdfokus nya serie ”Vården och klimatet”.
”Gång på gång har medborgarnas rättigheter kränkts”
Utan visselblåsare skulle säkerhets- och underrättelsetjänsters kränkningar av medborgarnas rättigheter aldrig komma fram.Det visar Alexandra Franzéns färska avhandling.
Så bemöter du rasism på jobbet
Att inte agera om du hör ett rasistiskt uttalande på arbetet riskerar att normalisera beteendet. Det menar de som jag har intervjuat i denna artikel. Här får du även fler råd och hur du konkret kan agera för att markera att du inte håller med.
Malmö på bottenplats i europeisk studie om tillgång till grönska
I en färsk europeisk studie som rankar städers tillgång till grönområden får Malmö en bottenplacering. Men i Sverige ses kommunen som en föregångare och projektledaren för kommunens översiktsplan räknar på annat sätt och lyfter fler perspektiv.
Så ska nya Brunnshög bli redo för regnet
Vattenfrågan blir alltmer alarmerande såväl i befintliga urbana miljöer som i etablering av nya. Följ med till Brunnshög i Lund, den högt belägna nya stadsdelen som måste kunna ta hand om skyfall och dagvatten lokalt.
Efter konferensen: antisemitismen består
Det internationella forumet mot antisemitism är nu över och de många avspärrningarna i Malmö plockas bort. Men när de internationella ledarna lämnat konferensen om förintelsen kavlar Mirjam Katzin upp ärmarna för att fortsätta jobbvardagen. Hon är Sveriges första kommunala samordnare mot antisemitism.
Blir utekontoret nya trenden framöver?
Flytta ut klassiskt kontorsjobb? Redan innan pandemin bröt ut, deltog några arbetsplatser inom Malmö stad i ett forskningsprojekt som vill undersöka om delar av traditionella skrivbordsjobb fungerar lika bra att göra utomhus. Jag och fotograf André de Loisted har återvänt till några av deltagarna för att höra om och hur projektet har förändrat deras jobbvardag.
Ger plats åt olika
Lars Ekström, sektionschef inom arbetsmarknadsavdelningen i Malmö stad, söker aktivt efter medarbetare med särskilda och – inte minst – olika kompetenser. Det har lett till att majoriteten har utländsk bakgrund, vilket har visat sig gynna verksamheten. Läs mer om Lars erfarenhet och inspireras till att rekrytera bredare.
Temanummer: Främja närvaro
De kallas ofta lite slarvigt för ”hemmasittare”. Barn och unga som med formell term har ”långvarig problematisk skolfrånvaro”. Hur kan det bli så här? Och vad kan man göra åt det? Men framför allt: hur kan skola i samarbete med andra aktörer se till att fånga upp eleven i tid?
Tidiga insatser är alltid bäst, det visar all beprövad erfarenhet. Läs senaste numret av tidskriften Elevhälsa, som är fullproppad med inspirerande exempel och forskning. Tillsammans med redaktör @Maria Lannvik Duregård har jag varit med och planerat innehåll till temanumret ”främja närvaro”. Jag har också skrivit flera av artiklarna.
Här trivs fritids och f-klass under samma tak
I dag delar de flesta fritidshem lokaler med skolan. Men hur får man det att funka när verksamheterna har olika mål? På Gemöskolan i Älmhult har fritidspedagoger och lärare tänkt till kring rumsfördelning och möblering. Det är ett resultat av att ledningen valde att satsa efter att Skolinspektionen vid en granskning i kommunen för några år sedan slog ner på fritidshemmens kvalitet.
Helsingborg öppnar satellitkontor i Malmö – ”Mötesplats snarare än arbetsplats”
En del kommuner i pendlarregioner tänker nytt och skaffar kontorsfilialer på andra orter. Senast i raden är Helsingborgs stad, som i höst öppnar satellitkontor i Malmö. ”I dag innehåller de flesta yrken uppgifter som kan göras på distans”‚ säger hr-direktör Jörgen Fransson i min artikel för tidningen Dagens Samhälle.
Hon sitter i Arbetsförmedlingens frontlinje
När pandemin slog till tömdes Arbetsförmedlingen i Malmö på så gott som alla sina 750 medarbetare. Men Emmeli Ödmark och hennes kolleger på kundtorget kan inte jobba på distans. Varje vecka tar de emot runt 1 000 spontanbesök. Under pandemin har dessutom trycket ökat, eftersom arbetslösheten blivit mer omfattande. Samtidigt fortgår reformeringen av myndigheten, kundtorgs-medarbetarna ska avveckla sig själva. Jag och fotograf Emma Larsson var på plats för att lyssna till hur Emmeli och hennes kollegor har upplevt de dryga corona-året på sitt jobb.
Elevhälsa på länk
Distansundervisningen har varit svår för många unga och då kan elevhälsan spela stor roll. Men hur skapar man förtroende över länk? På Bollerups naturbruksgymnasium finns kuratorn Matilda Gend och skolsköterska Anette Odder bara ett knapptryck bort och gör dessutom regelbundet välsedda filmklipp.
Marcus serverar läslust till mellis
Trots att det ingår i fritidshemmens uppdrag att arbeta språkfrämjande är det få som gör det i praktiken, visar forskning. Ett undantag är Mellanspunken i Höör där jag träffat högläsande fritids-läraren Marcus Ramstedt för tidningen Fritidspedagogik. Utbildningsministern får svara på hur vi ska nå ett fritidshemssverige där fler barn får möjlighet att bada i läs- och skriv på ett lustfyllt ”fritidssätt”, ett viktigt komplement till skolan.
På nytt uppdrag
Länsstyrelserna fick raskt organisera om för att kunna ta hand om tillsynen enligt den nya pandemilagen. I Skåne har många medarbetare lämnat sina ordinarie tjänster för att arbeta med att besöka butiker och andra verksamheter. En av dem är handläggaren Sara Flinck som jag och fotograf Emil Malmborg följde ut på oanmälda kontroller i Sjöbo.
Cord Siegel: ”Uppdraget tar inte slut vid fasaden”
Arkitekt Cord Siegel ritar, bygger och förvaltar med målet att människor ska cykla, gå, mötas och njuta mer – ja, leva ett mer hållbart liv helt enkelt. Han ser arkitektyrket som ett samhällsuppdrag, där sociala och klimatmässiga perspektiv väger tungt.
De delar helt lika på föräldraledigheten
När Tommi och Linda Agetoft fick barn valde de att dela föräldraledigheten rakt av från början. De ville båda vara närvarande i sin bebis utveckling redan från start – och samtidigt ha kvar en fot i arbetslivet. Modellen blev så lyckad att de upprepade den när lillebror kom några år senare.
Glosprov när unga skötte rekrytering
De som nyttjar en kommunal verksamhet ska få vara delaktiga i rekrytering av ny personal. Det tycker Lars Hultin, chef för ungdomsverksamheten i Klippans kommun. Jag har skrivit om modellen i senaste @Tidningen Vision. Foto:@Anders Andersson
Angela Brady kämpar för jämlikhet i den brittiska arkitektbranschen
Kvinnor är fortfarande underrepresenterade i den brittiska arkitektkåren och lönegapet markant. I veckan deltog Angela Brady, en av förkämparna för att bredda branschen, i ett svenskt-brittiskt seminarium om arkitektur och genus. Jag intervjuade henne via skärm om varför hon tycker att det är så viktigt att branschen speglar samhället.
Slagsmål var vardag – så lyckades lärarna stoppa våldet
Då: elever slogs, sprängämnen kastades och skyddsstopp infördes. Idag: en skola att vara stolt över. Men det var inte genom ”hårdare tag” som ledning och medarbetare på Seminarieskolan i Landskrona vände utvecklingen, utan idogt arbete med att bygga relationer, ständigt vara närvarande i ”mellanrummen” och ha gemensamma, tydliga strukturer samt höga förväntningar.
Lapphunden Figge hjälper eleverna att träna samarbete
Fritidspedagog Cecilia Åkesson använder sig av sina specialutbildade hundar som pedagogiskt komplement på Vegalyckan i Lund. De fungerar som verktyg i alltifrån ämnesundervisning och särskilt stöd till att ge trygghet eller vara med i värdegrundsarbete och samarbetsövningar.
Försök pågår
Therese Karlsson och hennes kolleger på Nöbbelöv i Lund är de första Postnord-anställda som prövar att bara dela ut brev varannan dag. Om försöket faller väl ut ska modellen bli verkligen i resten av landet. För tidningen Publikt har jag följt med under en arbetsdag för att ta reda på vad pilotprojektet hittills har kommit fram till.
Nakenbad blev droppen i Hörby
De kommunala cheferna i Hörby fick nog, gick ihop och krävde att högsta tjänstemanna-ledningen skulle sluta. De fick gehör. Jag har intervjuat en av de chefer som stod bakom misstroendeförklaringen.
Kommunen och pandemin
Jag och fotografkollegan Lars Dareberg fick i våras fria händer att dokumentera 20 kommunanställdas erfarenheter från covid 19-pandemin genom att lyssna till deras berättelser. Hur hade de hittills påverkats i sina respektive yrkesprofessioner? Vad hade de lärt sig, skulle något gjorts annorlunda? Nu presenterar Lunds kommun dessa vittnesmål i sina olika kanaler, i samband med att smittspridningen tar fart igen. På instagram @LeveLund kan du se Lasses fina bilder tillsammans med mina ingresser, på lund.se finns hela porträtten utrullade och här finns också en liten intro-film till hela projektet:
Arbetsmiljön påverkades av varannandagsutdelning
Postnord genomför just nu ett pilottest i delar av Lund där brev enbart delas ut varannan dag. En delredovisning av arbetet visar att kvaliteten i posttjänsterna är oförändrad, men medarbetarnas arbetsmiljö behöver ses över.
Socialarbetarna som stöttar unga i häktet
I en korridor på Rättscentrum i Malmö, bland massor av poliser, sitter tre socialsekreterare med ett lite annorlunda uppdrag. De ägnar dagarna åt att finnas som stöd åt unga misstänkta under tid i arrest och häkte, samt sitter även med vid förhör. Tanken med modellen är att i ett tidigt skede hamna rätt med sociala stödinsatser.
Trångt innanför murarna
Det är överfullt på landets slutna anstalter. På många håll har enkelrum gjorts om till dubbelrum. Jag och fotografkollegan Emma Larsson ägnade en arbetsdag åt att möta chefer, personal och intagna på Fosieanslaten där Hannes Henricson och hans kolleger märker hur arbetsmiljön påverkas när de intagna trängs ihop allt tätare.
Kommunerna och offentlighetsprincipen
Ett igenbommat kommunhus, tvivelaktiga tolkningar av lagen, receptionister som inte vet vad ett diarium är och begäran om handlingar som kommer bort. Det är några av de situationer som jag och kollegan Kolbjörn Guwallius stötte på i vår undersökning av hur kommuner hanterar allmänna handlingar för tidskriften Scoop.
Uppdrag: motverka antisemitism
Efter ett långt yrkesliv som lärare är Peter Vig tillbaka på deltid i skolans värld i Malmö. Genom sin blotta närvaro bland elever i korridorerna är hans uppdrag att motverka antisemitism. Fördomar bekämpas nämligen bäst genom personliga möten, anser han.
Specialpedagogiska åtgärder gav bättre fritids
Specialpedagogiskt förhållningssätt fungerade som nyckel. I alla fall på Heleneborgsskolans fritidshem i Svalöv. Tidigare rymde elever från skolgården och var våldsamma mot fritidspersonalen. Men hårt arbete med rutiner, anpassningar och förhållningssätt har förändrat detta .
Oväntad praktik under corona
Pandemin tvingade socionomstudenten Rasmus Olofsson att abrupt avsluta sin utlandspraktik och åka hem till Lund. Då grep socialförvaltningen i Helsingborg in och tack vare flexibla medarbetare skapades ersättningsplatser åt Rasmus och hans sju kursare.
”Mobbning dödar – ta det på mer allvar”
Antimobbningsprogram blir ofta bara hyllvärmare. Ska de funka måste skolan samverka med andra, inte minst föräldrarna, och benämna saker vid deras rätta namn, visar Paula Larssons avhandling.
Livet vände tack vare Bostad först-modellen
Tack vare Bostad först, ett arbetssätt där hemlösa får eget förstahandskontrakt i kombination med individuellt stöd, lyckades Anki Sörensen vända sitt liv. Men trots att modellen visar på mycket goda resultat har bara 20 procent av kommunerna infört den.
Banar väg för ny teknik
Tandteknikerna Camilla Johanssons och Lisa Papia har ett lite ovanligt jobb. De arbetar på Futurum Innovation, ett testlabb knutet till Malmö universitet. Här utvecklas toppmodern utrustning med mål att bidra till en modern och säker tandvård.
”Jag har ingen att leka med”
En ny forskningsstudie visar att systematiskt utanförskap kan förekomma i elevgrupper på fritids utan att lärarna märker det. Jag har intervjuat forskarna Helene Elvstrand och Lina Lago.
Digitalt laboratorium i Halmstad
För Pedagogiska Magasinets tema ”Digital skola” har jag träffat Pernilla Nilsson, professor i Halmstad. Hon ser digitalisering som skolutveckling och förändringsarbete i stort och är därför kritisk mot att debatten ofta hamnar i ett låst ”för eller emot”. Just nu leder hon ett omfattande forskningsprojekt om digitalisering.
Tar ledning när larmet går
Yrkets som medicinsk sekreterare är i stor förändring. Jag har träffat tre kollegor på akuten i Helsingborg som själva har sett till att utveckla sina roller.
Digitalisering som verktyg
Den digitala tekniken kan bidra till mer jämlika förutsättningar och vara särskilt viktig för elever i behov av särskilt stöd. Men användandet måste vara genomtänkt och fungera just som verktyg i undervisningen, annars finns risk för försämrade möjligheter till lärande, varnar forskningen.
Dubbelt upp!
Jalle Lorsensson, kulturskcolechef i Malmö (och fd Wilmer X-stjärna!), viker inte en tum i sin övertygelse om att kultur är en demokratisk rättighet. På några få år har han bland annat mer än dubblerat antalet inskrivna elever, sett till att flytta ut mycket av undervisningen i socialt utsatta områden samt sänkt terminsavgiften. Jag har träffat honom för Pedagogiska Magasinet.
”Åtgärd kopplad till varje steg”
5-åriga Heddas PANS-symtom bröt ut helt plötsligt, en sommareftermiddag i en mataffär. Nu har det hunnit gå tre år och föräldrarna har fört en lång och envis kamp för att få rätt stöd från en många gånger oförstående vård och skola. Möt Hedda och andra som drabbats av denna än så länge ganska okända diagnos i ett stort temanummer av tidningen Specialpedagogik.
”Vi anmälde skolan och flyttade”
Den neuropsykiatriska funktionsvariationen PANS är ett relativt nyupptäckt tillstånd och det finns ännu stora kunskapsluckor i många delar av vård- och skolsverige. Birgitta fick kämpa i många år för sin dotter Amandine, som höll på att dö två gånger innan hon fick rätt vård och stöd.
Mässan H22 ska utforska framtidens städer
I senaste numret av tidningen Arkitekten, som jag nyss har börjat samarbeta med, skriver jag om H22-mässan som kommer att gå av stapeln i Helsingborg sommaren 2022. PÅ den vill arrangörerna samla idéer, exempel och forskning kring hur framtidens städer kan bli hållbara i en tid när allt fler drar mot storstan.
Älska olikheter, se möjligheter
Förskolan (och skolan) ska jobba för inkludering, det fastslås i styrdokumenten. Men vad innebär det egentligen, i praktiken? I min djupdykning i temat är forskarna samstämmiga: ingen blir någonsin färdig med att jobba enligt detta ideal, inkludering kräver ständigt och idogt arbete. På vägen lär det massor, både om en själv och andra människor.
Öppnar för fler praktikanter
De ser till att din journal hanteras säkert, att kallelser kommer iväg och att remisser blir rätt. Utan medicinska sekreterare (eller vårdadministratörer som de kallas på vissa håll i landet) fungerar inte svensk sjukvård. Men det råder akut brist på denna yrkesgrupp över hela Sverige. Ändå kan utbildningarna inte ta in större kullar, det är nämligen brist på handledare som kan ta emot när den obligatoriska praktiken ska göras. Detta moment 22 har nu några kliniker vid Skånes universitetssjukhus löst genom att låta studenter göra praktik delvis i grupp. Jag har besök dem för tidningen Vision.
”Biblioteken behöver stärka varandra”
Karin Grönvall blir i augusti ny riksbibliotekarie. Det är en generaldirektörspost och hon är utsedd av regeringen. Att biblioteken får fortsätta vara offentliga vardagsrum och att allmänheten får fri tillgång till säkra källor, är frågor hon vill driva.
Träning i att bli schyst
På de flesta fritidshem runt om i landet spelas det spel varje dag. Men hur kan detta göras mer medvetet? Till tidningen Grundskolans spel-tema har jag intervjuat fritidspedagog Torbjörn Wågstrand som jobbat mycket med att utveckla elevernas spelande på Fredrika Bremerskolans fritidshem där han jobbar.
Hopplösa gårdar får nytt liv
Nio pilotförskolor i region Jönköping har undersökt hur förskolegården kan utvecklas utan att det kostar stora pengar. Projektet sker i samverkan med högskolan och nu ska erfarenheterna spridas till fler.
Ring ut till lektion!
Utomhuspedagogikens fördelar är många, visar forskning inom flera fält. Ändå är det fortfarande oftast klassrummet som är norm i valet av lärmiljö. Om detta skriver jag i senaste tidningen Specialpedagogik.
Det vilda skollivet
Det går lika bra (eller ofta bättre) att ha matematiklektion i en hönsgård, upptäckte jag och fotografkollega André när vi besökte Strandgårdskolan i danska Ishöj. Här söker lärare och specialpedagoger ständigt efter spännande lärmiljöer bortom klassrummets fyra väggar, som ett sätt att väcka nyfikenhet och möta alla elevers olika förutsättningar. Reportaget är en del av tidningen Specialpedagogiks tema om utomhuspedagogik.
Undvik fallgropar
Att använda sig av spelens mekanismer i klassrummet, så kallad spelifiering, kan vara ett sätt att öka elevers motivation och tydliggöra framsteg i lärandet. Men se det enbart som ett verktyg bland andra, spelandet löser inte skolans alla problem. Tekniken är dessutom fortfarande en utmaning, menar de forskare som jag har intervjuat för tidningen Grundskolans spel-tema.
Har öronmärkt tid i sin lärartjänst
På gymnasieskolan Spyken i Lund genomsyrar frågor om hållbar utveckling alla ämnen. För att inte riskera att det står och faller med enskilda eldsjälar har tre av skolans lärare avsatt tid i sina tjänster för att koordinera skolan hållsbarhetsarbete. Läs mer i tidningen Gymnasiets hållbarhetstema.